I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ?normal?. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland Unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl.

I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan kvinnors och mäns attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan också media spela en roll i detta samanhang. Vi väntade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor överlag är mer förstående än män. Undersökningen undersökte också om det fanns någon skillnad i attityder som är relaterad till ålder. Tre olika ålderskategorier användes, 18-25, 26-34 och 35+.

Kroppsuppfattning handlar om hur man ser på sin kropp till exempel utifrån vikt, proportioner och omfång. Forskningen på män har visat att de oftast är ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns något samband mellan norrbottniska mäns kroppsuppfattning och deras fysiska aktivitetsnivå. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken män i åldrarna 18-23.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Syfte: Vi vill ta reda på hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor som söker lån hos ALMI i samband med nyföretagande samt om det finns skillnader mellan de som får avslag och de som blir beviljade lån. Metod: Undersökningen kombinerar tillväxtteori och optimal resursallokering samt bygger på kvantitativ analys med både kvantitativa och kvalitativa variabler. Resultat: En fjärdedel av ALMI Företagspartner Stockholm ABs (ALMI S) låneansökningar härrör från kvinnor och två femtedelar av ansökningarna härrör från män och kvinnor tillsammans. Resultatet visar att avslagsfrekvensen är något högre för kvinnor än för män. Frekvensen ökar dock ytterligare när man och kvinna söker tillsammans.

Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som innebär brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter och som har sin utgångspunkt i genusordningen, det vill säga att kvinnor och män lever under olika förutsättningar i samhället. Kvinnor med funktionsnedsättning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för våld, dels för att de är kvinnor och dels på grund av deras funktionsnedsättning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svår situation om de misstänker eller upptäcker att deras kund är utsatt för våld. För att veta hur de ska agera i en sådan situation krävs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmäla en förövare. För att få en förståelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i fråga om våld har kvalitativa intervjuer genomförts.