Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess.

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ?någon av samma ålder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i.

Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga hur könsfördelningen gällande manus som gick upp på bio såg ut under treårsperioden 2010 -2012. Den riktar därmed in sig på två skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv där uppsatsen kartlägger hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut angående manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det även visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive män samt skillnader mellan dessa olika år gällande exempelvis adaptioner. Därefter kommer huvudfokus ligga på analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att på så sätt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan påverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar även upp vissa steg i försök till att få en mer jämställd filmbranch med fokus på manusförfattarens roll..

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna. Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ?normal?. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland Unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl.

I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds.