När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ?alla människor? tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society..

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion.

Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 1 % av alla tonårsflickor och Unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehåller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid både anorexia nervosa och bulimia nervosa är kroppsuppfattningen påverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie där sju självbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrån tematisk innehållsanalys.

Sammanfattning:Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

This Masters thesis is a study in library and information science, that examines literature as a tool for young people in their identity creation. Both scientists and teachers have found that teenagers like to identify themselves, when reading literature. The purpose of this Masters thesis is to examine how youths construct their identity through reading in relation to the purpose that libraries and cultural politics have in youth novels. The starting point of this study is the sociologist Thomas Ziehe and his idea about identity try-out identitetsutprovning and Erving Goffmans dramaturgy perspective. The main question is: what is the relation between young peoples identity creation in youth novels and in their reality in proportion to the young peoples reading of youth literature and the science about their reading? The question is answered in three parts.

SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?MetodStudien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.