Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier däribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka påverkar hälsa. Denna studies syfte är att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mångtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning än män. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 män. De beskrev en händelse då de upplevt lycka.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- och sjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metod tillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien. Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar att faktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristande kunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI, ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Den här studien undersöker hur Unga kvinnor i åldrarna 15-30 påverkas av dagens marknadsföring innehållande kvinnliga modeller och om den utvalda målgruppen upplever någon skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklamsammanhang. I flera decennier har framställandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den är tillsynes lika aktuell idag som för 30 år sedan. Genom att utgå från befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, användandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat två kvantitativa enkäter som besvarats av vår valda målgrupp. Dessa enkäter behandlar frågor om hur kvinnorna påverkas av reklam, innehållande kvinnliga modeller, och om det finns någon skillnad på hur män och kvinnor framställs i reklamsammanhang. De tillfrågade i den här studien har även utifrån olika reklambilder fått sätta ord på vad dessa bilder framkallar för känslor hos dem.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar Unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa.Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa..

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.