SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

I föreliggande studie har Unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor.

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

My ambition with his exam is to study how young girls are being depicted in swedish novels of 2010. I have analyzed how the identity and the search for identity are produced in these books. To be able to make my analysis of these books I have used Maria Nikolajeva?s book Barnbokens byggklossar. From wich I have worked out a few questions that I have used my analysis in the portrayal of these girls.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler Unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till Unga flickors hälsa?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ?Idrottslyftet?, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler Unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.