Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera shoppingbeteendet vad gäller mode hos svenska män och kvinnor i åldersgruppen 20 till 30 år. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mäns och kvinnors shoppingbeteende. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ undersökning, där vi har genomfört en enkätundersökning med 200 respondenter i målgruppen. Enkätundersökningen har utformats med hjälp av en kvalitativ metod, där vi har samlat en liten fokusgrupp som har fått diskutera sitt shoppingbeteende och sin syn på shopping av mode. Enkätundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett heltidsarbete.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män.

I och med att konkurrensen har ökat på marknaden har även reklamen och försök till påverkan från företagen ökat. På grund av att konsumenter överöses med massreklam, har det lett till att det har blivit svårare att övertyga konsumenterna om företagets produkter och image. Efter en företagskris kan det därför vara svårt att vinna tillbaka kundförtroendet. Uppsatsen belyser problemet hur ett företag skall marknadsföra sig efter en kris för att återupprätta sin image. Skandia har nyligen genomgått en krisperiod och syftet med undersökningen var att undersöka just vilka åtgärder Skandia vidtagit efter krisen gentemot sina kunder och allmänheten.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ?minus?, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen väljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte människokroppen tillräckligt försämras den fysiska funktionsförmågan. Det är möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar då det är en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lågutbildade är underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor.

 Föreliggande studie belyser medias hälsoinformation med hjälp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. Målsättningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hälsostuderande unga mäns uppfattning av dagens hälsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hälsoinformationen kan ha på de unga männens välbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lärande verktyg och även som en plats där social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hälsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hälsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade även att medias hälsoinformation kan leda till ohälsa och stress på grund av försök att uppnå medias hälsoideal men även upplevd stress över att vara för tillgänglig av medias hälsoinformation..

Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ?bästisrelationen? mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Syftet med föreliggande studie var att med en tematiskanalysmetod försöka förstå elva unga män som hade begått sexuellaövergrepp som tonåringar utifrån sättet de berättade om sig själva och utifrånvilka berättelsestrategier de använde sig av. Det konkreta ochinnehållsfattiga berättandet var framträdande, och fokus tycktes vara på denegna personen. Berättelserna återspeglade svårigheter att tänka om egna ochandras mentala tillstånd. En uppväxtmiljö präglad av försummelse ochomvårdnadspersoners bristande spegling av barnet kan ha försvårat de ungamännens utveckling av ett språk med representationer för mentala tillstånd.Svårigheter att reflektera kan ses som en bristande förmåga att mentaliseraeller som en anpassningsstrategi där individen låter bli att reflektera som ettsätt att distansera sig från traumatiska upplevelser..

De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.