Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Sammanfattning Den genomförda studien har granskat hur barn upplever sorg och hur de blir bemötta av skolan för att bearbeta detta. Undersökningen har baserats på litteraturläsning i ämnet samt genomförda intervjuer med dels elever som slumpmässigt valts i en niondeklass, dels med barn som upplevt djup sorg då en av deras föräldrar avlidit och dels slutligen också föräldrar till de sistnämnda barnen. Den kvalitativa intervjumetoden användes då målet var att få fram så spontana och omfattande svar som möjligt. Samtidigt fanns då möjligheten att betrakta de intervjuade och deras reaktioner. Klassföreståndaren har enligt såväl forskare som de intervjuade en viktig yrkesroll. Tyvärr visade studien att det finns stora brister hos lärare. Föräldrar och forskare är också av uppfattningen att hjälp ska komma med automatik och omedelbart vid en djup sorg, vilket inte heller alltid sker enligt studiens resultat.

Påväxt på båtar och andra föremål som sätts ner i vattnet är ett stort och kostsamt problem världen över. I Sverige orsakar havstulpanen, Balanus improvisius, den största påväxten. Havstulpanen har många förstadier innan den blir en vuxen havstulpan. I det stadiet innan den sätter sig fast på olika platser, kallas den cyprid. Det tar mellan tre dagar och upp till några veckor innan cypriden valt plats att settla på.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

BAKGRUND: Min utgångspunkt inför arbetet med studien var att det satsas åtskilligt i skolorna för att höja läsförmågan hos eleverna, eftersom denna förmåga påverkar de flesta av skolans ämnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra språket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna språket. Efter att ha arbetat ett antal år inom förskolan har jag även fått en uppfattning om att arbetet med våra yngsta barn allmänt inte alltid värderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de äldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var därför att ta reda på olika uppfattningar ett antal förskolebarn i åldrarna 2,5 till 5 år kunde ha angående att läsa och skriva. Detta innebar att försöka få fram hur barnen själva resonerade i ämnet. Avsikten var också att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete när det gäller skriftspråklig stimulans, även när det gäller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration från fenomenografin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad släppa in och bli insläppt har för betydelse för familjehemsföräldrar och människor som i vuxen ålder bott i ett familjehem. Studien undersöker vad dessa personer gör för att släppa in varandra och vilken betydelse det har för deras gemensamma tid i familjehemmet och för dem personligen. Fyra intervjuer har gjorts, två familjehemsföräldrar och två vuxna personer som bott i familjehem. Intervjupersonerna har alla en koppling till Familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Familjehemsföräldrarna har sitt familjehem inom Familjevårdsstiftelsen och de som bott i familjehem har gjort det i Familjevårdsstiftelsens regi.Intervjuerna utgår från ett kvalitativt och narrativt perspektiv vilket innebär att det är intervjupersonernas livsberättelse som står i fokus.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en daglig verksamhet för flickor mellan 13 och 20 år med psykosocial problematik kan se ut. Verksamheten ska innehålla hästhållning samt utbildning i bland annat livskunskap. Målet med verksamheten är att stärka flickornas självkänsla och kunskaper och på så sätt förbereda dem för ett kommande vuxenliv.För att ta reda på detta har vi använt oss av följande frågeställningar: ? Hur kan psykosocialt behandlingsarbete kombineras med hästhållning?? Hur kan livskunskap användas i behandlingssyfte i denna typ av psykosocial verksamhet?? Hur ska organisation och ledarskap se ut i en verksamhet av ovanstående slag?Bakgrunden till vår uppsats är att den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige har ökat. Trots att det är skolplikt i Sverige finns det många barn som har hög frånvaro i skolan.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas.De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras ? då främst i skolmiljö.Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i.

Introduktion: Sverige har näst högst insjuknande i diabetes typ 1 bland barn och ungdomar i världen. 7000 barn har diabetes i Sverige och varje år insjuknar 700 individer mellan 0-14 år, där 11-14 åringar är överrepresenterade. Som blivande sjuksköterskor kommer vi att möta dessa patienter när de är tonåringar, såväl som när de når vuxen ålder. Vi anser det därför vara viktigt att få kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes typ 1. Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 1 innebär ett behov av insulin under resten av livet.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur sex nyanlända somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftspråket. Eventuella tankar kring hur respondenterna själva anser att den svenska skolan kan stötta dem är också relevant. Studien utgår från följande tre frågeställningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.