Syfte och frågeställningarDet är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen.

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Uppsatsen syfte utgår från att studera hur experterna säger att man skall göra för att lösa problemet med det ofrivilliga singellivet, hitta kärleken, se vilka förklaringar, strategier och verktyg som framträder i de olika självhjälpsböckerna. Ja helt enkelt, hur gör man och hur skall man inte göra. Jag kommer att utgå från tre ganska nyutgivna självhjälpsböcker skrivna av experter inom området kärlek och relationer. Jag kommer att leta, fokusera mönster och söka efter likheter och/eller olikheter i de olika böckerna, och utifrån detta granska det som framkommit från vald litteratur. Utifrån mitt syfte har jag valt att formulera mina frågeställningar såhär:Hur gör man för att finna kärlek?- Hur beskrivs orsaken/bakgrunden till problemet med ofrivilligt singelliv?- Hur beskrivs lösningen på det ofrivilliga singellivet, vilka strategier och verktyg framkommer?- Hur framställs den ideala partnern?Uppsatsen utgår från Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet, där framför allt begreppen Reflexivitet och Det rena förhållandet, kommer att presenteras, då dessa begrepp känns relevanta till uppsatsens frågeställningar.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i årskurs sex har för föreställningar om ämnet idrott och hälsa, om ämnets innehåll och omständigheter kring det.Hur ser föreställningarna om idrott och hälsa-läraren ut?Hur ser föreställningarna om ämnets innehåll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas föreställningar om begreppet hälsa ut?Hur ser föreställningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda på detta gjorde jag djupgående intervjuer med tio elever som går i årskurs sex på en sex till nioskola. Studien är gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat är att en idrott och hälsa-lärare är för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillåta dåligt beteende på lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregå med gott exempel. Eleverna anser att ämnet idrott och hälsa går ut på att man ska röra på sig och ha roligt. Man ska lära sig att träna, äta rätt och röra på sig samt få kunskaper om hälsa, livsstil och ideal.

Bakgrund: Dagens ungdomar utgör den första generation som växer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som integrerad del av deras liv. Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgång till hälsoinformation via Internet som annars kan kännas pinsamt att fråga efter personligen. De uppskattar även möjligheter att möta och utveckla relationer med andra människor via Internet. Ungdomar ställs inför olika utmaningar i övergången från barndom till vuxen ålder och psykiska och psykosociala problem ökar bland åldersgruppen i Sverige liksom i andra europeiska länder. För att utveckla Internet som en möjlig källa till hälsoinformation och socialtstöd är det viktigt att få information om ungdomars egna synpunkter och önskemål.Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande.Metod: Fokusgruppdiskussioner genomfördes i sex grupper om totalt 26 ungdomar, 16-20 år och datamaterialet analyserades enligt modifierad grounded theory.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.