Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

ResebyrÄbranschen har kommit att förÀndras pÄ grund av utvecklingen av Internet. Idag finns resebyrÄer tillgÀngliga bÄde som fysisk resebyrÄ och pÄ Internet. Genom Internets utveckling har möjligheterna för konsumenter ökat vid bokning av resa. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska resebyrÄns framtid kommer pÄverkas av att resebyrÄer pÄ Internet fÄr allt större plats. Syftet Àr ocksÄ att undersöka konsumenters syn pÄ resebyrÄns framtid.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna uppsats behandlar Àmnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte Àr att skapa ett underlag för att förbÀttra eller bibehÄlla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som stÀlls avseende fysisk prestationsförmÄga pÄ en officer i Försvarsmakten. Den frÄgestÀllning som anvÀnts Àr Hur uppfattar officerarna pÄ A9 att de genomför FM FysS?Den metod som anvÀnts Àr en enkÀtundersökning som genomförts bland officerarna pÄ A9.Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att det finns bÄde positiva delar som bör bibehÄllas och förbÀttringspunkter för genomförandet av FM FysS.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en vidgad förstÄelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frÄgestÀllningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhÄllas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska sjÀlvuppfattning dÀr syftet Àr att belysa och fÄ en fördjupad förstÄelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska sjÀlvuppfattning i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna gÀllde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner pÄverkar deras fysiska sjÀlvuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har nÀr de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar ocksÄ om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien Àr förlagd i tvÄ klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet Àr att reda pÄ pedagogernas syn pÄ den fysiska miljöns betydelse för inlÀrningen, samt hur de anvÀnder miljön som redskap för att frÀmja inlÀrningen.

Bakgrund:Antalet Àldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses pÄverka Àldres fysiska aktivitetsnivÄ. Fysioterapeuten arbetar hÀlsofrÀmjande med Àldre frÀmst genom att befrÀmja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende Àldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivÄ. Vidare Àr syftet att beskriva hur Àldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats anvÀndes. Ett ÀndamÄlsenligt bekvÀmlighetsurval gav fem deltagare ?80 Är.

MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.