Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas.

The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice.The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers? perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics.

Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som Undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska Undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Under lärarutbildningens gång har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska Undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött på metoden ute på fältet och genom inriktningen språk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. Målsättningen är att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det är en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlärningsförmåga, intressen och förkunskaper. Frågeställningarna som vi belyser är om den tematiska undervisningen är en metod som är lämplig för alla elever och pedagoger, varför man ska använda sig av den tematiska undervisningen istället för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och därmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka vad Undervisningsmetoder som tar fasta på praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andraspråksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrån Undervisningsmetoder där praktiska och fysiska moment är frekventa. Pedagogernas syfte och val av Undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet på Undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlärningsmiljö, motivation och interaktion påverkas av praktiska och fysiska inslag i andraspråksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska Undervisningsmetoder motiverar nyanlända elever till att våga använda språket, skapar en trygg och tillåtande inlärningsmiljö samt påverkar interaktionen i klassrummet positivt..

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air??.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande Undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning.

Grupparbete är en använd Undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell Undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av Undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika Undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av Undervisningsmetoder för danslärare.