Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lärande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten Undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare är syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som går i år åtta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild Undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor Undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar.Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av hinder i matematiklärande ur ett lärarperspektiv med avseende på särskilt stöd i matematik och hänsyn till inkludering. Då vi vill ha en fördjupad förståelse väljer vi en kvalitativ inriktning på vår studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lärare. Det framkom en rad olika teman när det gäller hinder i matematiklärandet. Teman som lärmiljön, självförtroendet och motivation, koncentrationssvårigheter samt sociala svårigheter. När eleverna uppvisar svårigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild Undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av särskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse kring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på en resursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts.

SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild Undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild Undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild Undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur personal inom två elevhälsoteam resonerar kring elever och verksamhet i särskilda Undervisningsgrupper. Centrala frågeställningar för studien är;? Hur beskrivs elever som går i den särskilda Undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den särskilda Undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssätt och mål uttalar elevhälsoteamen för verksamheten i den särskilda Undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhälsoteamen arbetet med återinskolningsprocessen?Teori: Utgångspunkt för analysen av elevhälsoteamets resonemang är ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och samspel, lärande och utveckling. Jag har undersökt elevhälsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, värderingar och vilken syn på lärandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per Undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.

Syfte: Syftet med studien är att påvisa avgörande förutsättningar i lärmiljön för att elever medautismspektrumtillstånd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmågor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrån fem frågeställningar; vad en rik lärmiljö innebär; vilka förmågor anses svåra att utveckla; hur undervisningen organiseras så att förmågor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens påverkar valet av arbetssätt. Teori: Studien tar sin utgångspunkt ur etnografisk inspirerad ansats där analysen och slutsatser dras utifrån insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att få svar på syftet och frågeställningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lärare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:  ? Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?   ? Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?    För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss Undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget. Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte.