Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgå.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om pedagoger i våra skolor använder sig av naturen som en resurs då de ska undervisa i ämnet matematik. Genom min enkätundersökning ville jag ta reda på om det finns några pedagoger som går ut och har matematik med sina elever. Hur ofta går de i så fall ut? Undersökningen visar att det är få pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmärkta förslag på vilka matematikområden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och längd.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Denna undersökning handlar om hur vardagskonflikter kan se ut på en förskola med åldrarna tre till fem år. Studien har genomförts i två olika miljöer, inomhus och utomhus. Detta för att kunna se hur barn hanterar konflikterna inom de olika områdena, samt hur personalen förebygger konflikterna på förskolan och hur de bearbetar dem. För att få ett resultat har vi använt oss av observationer och av intervjuer med personalen. Vårt resultat av undersökningen visar på att konflikter handlar mestadels om föremål, utrymme, plats, makt och konflikter med sig själv.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på några förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har använts där 5 lärare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det är möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. Lärarnas erfarenheter visar att det är både möjligt och eftersträvansvärt att förlägga matematikundervisningen utomhus. Däremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehålla räkning utan även sådant som mätning, lokalisering och design.

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på Undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har Undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för Undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen ilitteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnligpåverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnär vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet ochdetta sätt var ett bra sätt.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi påverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor långa praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi åtta elever för att utifrån deras beteende utläsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes två intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid Undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..