Syftet med studien Àr att undersöka vad undervisningsmetoder som tar fasta pÄ praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andrasprÄksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrÄn undervisningsmetoder dÀr praktiska och fysiska moment Àr frekventa. Pedagogernas syfte och val av undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet pÄ undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlÀrningsmiljö, motivation och interaktion pÄverkas av praktiska och fysiska inslag i andrasprÄksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska undervisningsmetoder motiverar nyanlÀnda elever till att vÄga anvÀnda sprÄket, skapar en trygg och tillÄtande inlÀrningsmiljö samt pÄverkar interaktionen i klassrummet positivt..

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). SÄ dÀrför förbjöd vi dom, hur lÀrare motiverar regler och normer. (ThatŽs why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lÀrare implementerar de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lÀrare vid en grundskola 7-9 tagit i Ätanke nÀr de implementerat de regler och normer som ska gÀlla i klassrummet och hur motiveringen till stÀllningstagandet kan se ut.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden anvÀnds igymnasieskolan. Vi anvÀnde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vÄr definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var nÄgra fÄ minuter kortare Àn den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som lÀraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade sjÀlvstÀndigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster pÄverkade inteundervisningstiden nÀmnvÀrt. Under tid för eget arbete lÀmnade ett större antal eleverklassrummet och var frÄnvarande under betydligt lÀngre tid.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom pÄverkar elevers inlÀrning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklÀrare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn pÄ inlÀrning och har dÀrefter tematiskt analyserat empirin som genererades frÄn semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att modellen möjliggör varierad undervisning, alltsÄ flera olika inlÀrningsmoment kan tÀckas in pÄ lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.