Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

REFERATStudiens syfte Ă€r att pĂ„visa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansĂ€ttning under perioden 2000-2014. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera denna utveckling utifrĂ„n teorier och trender i ett större perspektiv.Studien Ă€r kvantitativ och bygger pĂ„ datamaterial frĂ„n SCB. Studien Ă€r en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansĂ€ttningen av Ă„lder och könsbalans ser ut för kommunerna i lĂ€net.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nĂ€stan all befolkningstillvĂ€xt sker i UmeĂ„. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen Ă€ldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (SÀljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014).The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed.The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers? opinions offers more profound ways of learning..

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en vÀrld dÀr bl.a. miljöförstörelse Àr en del av vardagen Àr det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bÀttre förutsÀttning för en hÄllbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hÄllbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta pÄ deras sÀtt att marknadsföra sig pÄ samt hur de sÀger sig vÀrna om en hÄllbar utveckling genom den.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lÀrare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare Ären i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktÀren av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frÄgorna, Vad ska undervisas? Varför Àr det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgÄng av litteraturen ger oss Àven en inblick i hur nÄgra forskare ser pÄ lÀget med den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde i nationell och internationell mening. Studien visar att lÀrarna har undervisat med tonvikt pÄ biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt strÀva mot de mÄl som de, enligt Skolverket, har att följa.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

UtifrÄn min ansats, att stor del av matematikundervisningen gÄr att bedriva med hjÀlp av problembaserad undervisning. I sÄdan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i bÄde individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjÀlp av variationsteorin ta tillvara pÄ spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet Àr att identifiera de kritiska aspekterna utifrÄn lÀrandets objekt och tillrÀttalÀgga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förstÄelse för utrÀkningar inom de fyra rÀknesÀtten i textuppgifter som lÀrandets objekt.TjugotvÄ elever har intervjuats utifrÄn ett problem taget frÄn NCMs KÀnguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt och har anvÀnts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna fÄr en ökad förstÄelse för lÀrandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna anvÀnds i religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Dels av lÀrare och dels hur lÀromedlen handleder lÀraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslÄr som lÀmpliga arbetssÀtt för integrering av urkunder i undervisningen, men Àven vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel kÀllmaterial, i jÀmförande analyser och förstÄelse för religionernas ursprung. Jag valde att anvÀnde mig av en kvalitativ studie eftersom den lÀmpade sig bÀst för mitt syfte. För att fÄ ett vidare perspektiv pÄ min undersökning genomfördes bÄde en litteraturstudie och en intervjustudie.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..