Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Föreliggande studie bygger pÄ att skapa kunskap inom vad och hur lÀrare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsomrÄde. VadlÀrare sÀger sig fokusera/icke fokusera pÄ i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lÀrare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgÄr frÄn variationsteori med ursprung i forskning omlÀrande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.UtgÄngspunkt tas i antagandetatt förmÄgan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsÀtter enmöjlig erfaren variation av aspekten i frÄga. Den mening som Àr möjlig att erfara Àr relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien Àr ett försök att nÀrma sig vad lÀrare riktar uppmÀrsamhet mot i undervisningssituationer och mÄlgruppen för studien Àr alla de som pÄ olika sÀtt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lÀrande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfÀllen. Fem lÀrare frÄn samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgrÀnsat omrÄde.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..