Studiens syfte Àr att undersöka andrasprÄksundervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning utifrÄn hur elever upplever att de arbetar med ord i olika Àmnen och hur lÀrare uppfattar att de vÀver in ordförstÄelse och ordinlÀrning i sin undervisning. Materialet bestÄr av tvÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna frÄgor som 27 andrasprÄkselever och 20 gymnasielÀrare har besvarat. Metoden Àr sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att bÄde eleverna och lÀrarna upplever att samhÀllskunskap, psykologi och naturkunskap Àr de Àmnen som har svÄrast ord och dÀr de har störst behov av hjÀlp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lÀrarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lÀrarna ger mer förslag pÄ hur eleverna sjÀlva kan lösa ordförstÄelseproblem genom att anvÀnda olika hjÀlpmedel och frÄga kompisar..

LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Denna studie Àr en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie dÀr bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter Àr genomförda. Syftet med studien Àr att undersöka vad elever iÄrskurs 6 har för erfarenheter av undervisning kring brÄk och decimaltal samt omeleverna ser nÄgra samband mellan talformerna. Intervjuerna gjordes med 10 elever ochberÀkningsuppgifterna gjordes med 33 elever. I analyserna av bÄde intervjuer ochberÀkningsuppgifter visade svaren att det Àr mer undervisning kring decimaltal Àn kringbrÄk. Svaren frÄn berÀkningsuppgifterna stÀrkte de uttalanden som eleverna gav underintervjuerna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

BAKGRUND:LÀsning Àr viktigt, inte bara i skolan utan ocksÄ i övriga samhÀllet och det Àr nÄgot vi anvÀnder oss av varje dag. Men det Àr skillnad pÄ att koda av orden och förstÄ vad man lÀser. LÀsförstÄelse Àr nÄgot av det viktigaste skolan lÀr ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt Àmnet för att fÄ kunskaper och insikter om lÀsförstÄelse.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i Är 1-6 beskriver sin undervisning med lÀsförstÄelse.METOD:Den valda metoden Àr en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:LÀrarna i studien Àr eniga om att lÀsförstÄelse definieras genom att den som lÀser förstÄr texten, pÄ olika nivÄer. LÀsförstÄelse Àr viktigt för livet och för elevernas framtida skolgÄng.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva lÀrares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt lÀromedel. För att komma fram till svaret pÄ denna frÄgestÀllning började vi med att behandla aktuell forskning i Àmnet. Vidare intervjuade vi fem lÀrare för grundskolans mellanÄr utifrÄn följande frÄgestÀllningar: I vilken utstrÀckning anvÀnds skönlitteratur i undervisningen? Hur anvÀnds skönlitteraturen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt berikas eleverna enligt lÀrarna av att skönlitteratur anvÀnds som lÀromedel? VÄr undersökning visar att lÀrarna uppfattar och anvÀnder skönlitteratur som ett av flera relevanta lÀromedel i sin undervisning. Alla informanter poÀngterade vikten av att vÀcka och motivera elevernas lÀsintresse med anledning av att lÀsande elever uppvisar bÀttre fÀrdigheter i samtliga skolÀmnen.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.