Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sÀtt att förbÀttra den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjÀrtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som anvÀndes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjÀlp av modifierade granskningsmallar för att sÀkerstÀlla att dom var av sÄ hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmÄga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hÀlsorelaterade livskvalitet.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ om det gÄr att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssÀtt hos elever i Är fem i Àmnet kemi. Undersökningen Àr gjord pÄ fem försökspersoner frÄn en blandad Är femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden bestÄr av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer Àr en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

NivÄgruppering Àr ett vÀldebatterat Àmne nÀr det gÀller hur man bör organisera undervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I matematikÀmnet har det historiskt varit vanligt att nivÄgruppera (exempelvis genom allmÀn och sÀrskild kurs). Vi tror att lÀrarens roll för hur vÀl nivÄgrupperad undervisning fungerar Àr helt avgörande. DÀrför har vi valt att undersöka lÀrares syn pÄ nivÄgruppering. Undersökningen Àr av kvalitativ art.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..

Bakgrund SĂ€rskolan har en speciell position i samhĂ€llet. Barnen som undervisas dĂ€r vĂ€xer upp till ett liv som skiljer sig frĂ„n livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsĂ€rskolan mĂ„ste beakta detta nĂ€r den planerar sin undervisning och ibland avvika frĂ„n kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur pedagogerna pĂ„ en grundsĂ€rskola skapar mening i en verksamhet dĂ€r det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen Ă„lder, i mĂ„nga fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhĂ€llsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen Ă€r styrd av kunskapsmĂ„l och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger frĂ„n en grundsĂ€rskola. Öppna intervjufrĂ„gor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa stĂ€ller pĂ„ lĂ€randesituationer, och dels pĂ„ kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

I denna studie har jag anvÀnt mig av de Àmnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förstÄelsen för hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap anvÀnder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrÄn sex intervjuade lÀrare som arbetar pÄ tre olika högstadieskolor. TvÄ av de intervjuade lÀrarna i studien arbetar Àven som IKT inspiratörer. TvÄ av skolorna i studien som de intervjuade lÀrarna arbetar pÄ bedrivs av kommunal regi medan en Àr en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lÀrarna anvÀnder olika former av digital media i sin undervisning.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Jordens resurser Àr Àndliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskÄdlig framtid. En ÄtgÀrd Àr att kÀllsortera sÄ att vÄra naturresurser kommer in i ett kretslopp dÀr de Ätervinns eller ÄteranvÀnds. Det hÀr arbetet inriktar sig pÄ hur man med god kommunikation kan Ästadkomma en beteendeförÀndring som leder till ökad kÀllsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel frÄn EU och en enkÀtundersökning med frÄgor relaterade till kÀllsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall kÀllsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag Ätervinns bara 2/3 av alla förpackningar frÄn hushÄll.PÄverkan för en beteendeförÀndring kan ske genom regelstyrning, mÄlstyrning och visionsstyrning. Enligt enkÀtundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad kÀllsortering.För att fÄ mÀnniskor att Àndra sitt beteende mÄste man veta vad som styr beteendet i dag sÀrskilt om det Àr ett beteende som inte Àr gynnsamt för individen sÄsom rökning eller en hÄllbar utveckling sÄsom att vi tÀr pÄ jordens Àndliga resurser.

VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..