Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. HÄllbar utveckling beskrivs idag som lösningen pÄ dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta Àven för miljömanagement. Miljödiplomering Àr ett verktyg som anvÀnds för att företagets verksamhet skall pÄverka miljön sÄ lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av lÀnder som arbetar med hÄllbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i vÀrlden kÀnner företag press frÄn kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förÀndra klimathoten och kÀmpa för hÄllbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

Sammanfattning I det hÀr arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det gÄr att upptÀcka inom de olika vÀrldsreligionerna att anvÀnda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrÄn vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad lÀroplanen nÀmner om ett etiskt förhÄllningssÀtt. För att uppnÄ syftet har en innehÄllsanalys av lÀromedel gjorts och dÀrmed en analys av hur de olika vÀrldsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrÄgor. Detta har medfört en sammanstÀllning av ett eventuellt material att anvÀnda inom religionsundervisningen med utgÄngspunkt i etik och moral. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄllsanalys av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.

I min undersökning intervjuade jag 11 lÀrare i grundskolans senare Är för att undersöka deras attityder till Àmnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda pÄ om Lgr 11 förÀndrat nÄgot i attityden till eller i arbetet med Àmnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna nÄgra skillnader mellan hur lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ Àmnesövergripande undervisning och hur lÀrare i praktisk-estetiska Àmnen gjorde det. Studien Àr utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lÀrare som deltog i studien var positiva till Àmnesövergripande arbete. Den största vinsten för lÀrare ansÄg man vara det ökade kollegiala lÀrandet och den minskade stressen kring att hinna med sina Àmnens centrala innehÄll i lÀroplanen.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.

BakgrundMöten har funnits i alla tider och Àr inget nytt fenomen. Dock har det skett en utveckling för mötesindustrin och innebörden av ett möte kan sÀgas ha förÀndrats. Mötesindustrin fann vi intressant att studera dÄ möten förekommer inom alla typer av branscher och pÄ olika nivÄer.Syfte och forskningsfrÄgaUppsatsen syftar till att klaragöra marknadsutvecklingen för mötesindustrin samt att belysa hur aktörerna förhÄller sig till denna utveckling samt behandlar Àven en kommande utveckling. Den forskningsfrÄga som ligger till grund för uppsatsen Àr:-          PÄ vilka sÀtt influerar marknadsutvecklingen aktörerna inom mötesindustrin? MetodEn kvalitativ forskningsansats har anvÀnts dÄ vi Àmnar analysera och tolka respondenternas svar.