Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsÀmnets utveckling. Vi ville Àven reflektera över hur Àmnet skulle kunna se ut i framtiden. VÄr undersökning visar att lÀrarnas didaktiska arbetssÀtt i allra högsta grad har pÄverkats av de förÀndringar som skett inom Àmnet. Den frÀmsta förÀndringen Àr enligt vÄra respondenter, och Àven bekrÀftat av vÄr lÀromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lÀmnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Denna studie syftar till att undersöka tre andrasprĂ„kslĂ€rares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna vilken skönlitteratur som lĂ€ses och hur den vĂ€ljs, hur lĂ€rarna undervisar med hjĂ€lp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskĂ€mneskonceptioner som gĂ„r att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgĂ„r det att de tre lĂ€rarnas undervisning har mycket gemensamt. ÖvervĂ€gande av verken Ă€r ungdomslitteratur, men det förekommer ocksĂ„ biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som lĂ€ses vĂ€ljs till stor del gemensamt pĂ„ de olika skolorna, men mĂ€ngden tillgĂ€nglig litteratur varierar pĂ„ de olika skolorna och Ă€r störst pĂ„ skolan som baserar all undervisning pĂ„ teman och kring skönlitterĂ€ra verk.

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.