Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ÀmnesinnehÄll om miljöproblem och hÄllbar utveckling i lÀroböcker Àmnade för geografiundervisning förhÄller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgÄr frÄn en ideologianalys med hjÀlp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgÄr ifrÄn att undersöka lÀroböckernas texter om miljöproblem och hÄllbar utveckling utifrÄn kategorierna natursyn, relation mellan mÀnniska och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra lÀroböcker Àmnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av lÀroboksanalysen visar att samtliga lÀroböcker frÀmst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lÀgre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast Äterfunnits i ett textstycke i en av lÀroböckerna.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

I uppsatsen undersöker jag lÀrares definition av lÀromedel samt val och anvÀndning av lÀromedel inom NO-undervisning. I teoridelen presenterar jag den forskning och litteratur som behandlar omrÄdet lÀromedel. DÄ forskning pÄ omrÄdet inom NO Àmnena Àr knapphÀndig har jag valt att Àven redogöra för de teorier som finns inom de samhÀllsorienterade Àmnena. Undersökningen grundar sig i kvalitativa halvstruktuerade intervjuer med lÀrare verksamma i Ärskurs 4-6. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen och delat med sig av sina erfarenheter och syn pÄ lÀromedel.

FrÄgorna i vÄrt arbete har vuxit fram under utbildningens gÄng. I lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har man stÀndigt pÄtalat vikten av att inte ha en överdriven tilltro till lÀroboken. En stor del av utbildningen inom matematik har Àgnats Ät praktisk matematik för att pÄ sÄ sÀtt skapa förstÄelse genom reflektion och diskussion. För att fÄ relevanta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat fem lÀrare som valt att komplettera lÀroboken med andra arbetssÀtt. I vÄrt arbete har vi tagit del av tidigare teorier angÄende anvÀndandet av lÀroboken, andra arbetssÀtt och synen pÄ kunskap och lÀrande.

Detta examensarbete handlar om tvÄ olika sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i Är 3-5. Jag har jÀmfört en lÀrare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, Àmnesövergripande undervisning med en annan lÀrare som anvÀnder skönlitteraturen inom ramen för svenskÀmnet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssÀtt samt om eleverna tycker att de lÀr sig nÄgot utifrÄn att lÀsa skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ fram materialet till min uppsats har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare samt fyra elever i respektive klass. Jag har Àven genomfört observationer i bÄda klasser.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Syftet med studien var att beskriva attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning bland lÀrare inom vuxenutbildningen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var följande: Hur definierar lÀrarna skolans vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna kÀnslomÀssigt till vÀrdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lÀrarna vÀrdegrundsrelaterade frÄgor i den dagliga undervisningen? I sÄ fall hur? samt Föreligger det nÄgon skillnad i attityder gentemot vÀrdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ÀmneslÀrare? Utöver dessa frÄgestÀllningar undersöktes Àven tÀnkbara yttre faktorer som kan pÄverka tillÀmpningen av vÀrdegrundsrelaterade frÄgor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkÀtundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrÄn strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhÄllande till Festingers dissonansteori.