Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hÄllbar utveckling i Lpo94, dÄ vi utifrÄn vÄra erfarenheter inom skolan inte har sett nÄgon undervisning för hÄllbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten Àr dÄ Sverige ingÄr i flera internationella överenskommelser dÀr det framkommer att undervisning för hÄllbar utveckling ska vara prioriterat. DÄ en ny lÀroplan, Lgr11, trÀder i kraft 1juli 2011 undersöktes Àven förekomsten av hÄllbar utveckling dÀri, dÄ studien syftar till att undersöka huruvida det skett förÀndringar till fördel för undervisning för hÄllbar utveckling i Lgr11 i förhÄllande till Lpo94. Vid analysen av lÀroplanerna anvÀndes en metodtriangulering, i form av innehÄllsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna faststÀlldes nÄgra kriterier som utgick frÄn innebörden av hÄllbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga pÄ.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lÀrare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gÀllande gymnasieskolans yrkesÀmnen.Tidigare forskning visar att datoranvÀndning fyller en viktig funktion i kunskap och lÀrande och att dator/Internet som verktyg i undervisning Àr ett sÀtt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersÀtter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. DÀremot kan dator/Internet vara nödvÀndigt i vissa moment i undervisning för att uppnÄ den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.