Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.