I detta arbete har gymnasieutbildningens förÀndring frÄn 1970 till idag undersökts. Som utgÄngspunkt för undersökningen har biologiÀmnet studerats. Under tiden frÄn 1970 till idag har tvÄ lÀroplaner gÀllt (Lgy 70 och Lpf 94) och i Är börjar en tredje att gÀlla (Gy 11). Genom att studera lÀroplaner kan man fÄ en kÀnsla över vad som Àr syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjÀlp av olika lÀroplanskoder.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars anvÀndning av digitala medier och hur de ser ut pÄ anvÀndningen av dessa i sina respektive skolgÄng. Med en bredare kunskap pÄ omrÄdet Àr förhoppningen att lÀrare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgÄngen till digitala medier pÄ ett mer effektivt och utvecklande sÀtt. För att nÀrma mig till Àmnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program pÄ gymnasienivÄ. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lÀrande har förÀndrats de senaste Ären pÄ grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vÄr vardag och att det dÀrför krÀvs nya fÀrdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns pÄ nÀtet. Undersökningen visar ocksÄ att bild kan ha blivit viktigare Àn text för att förstÄ, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel anvÀnds vÀldigt sÀllan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utstrÀckning fÄ anvÀnda datorer i undervisningen och anser att lÀrarna Àn sÄ lÀnge inte har tillrÀcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

Den hÀr undersökningen bygger pÄ fyra djupintervjuer av samhÀllskunskapslÀrare i Är 7 - 9. Syftet med undersökningen Àr att Är 7 - 9 lÀrare i samhÀllskunskap ska ge sin Äsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsomrÄdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nÄ dit. Den hÀr undersökningen Àr gjord utifrÄn Folke Vernerssons undersökning om lÀraruppfattningar i boken "Undervisa om samhÀllet". Den hÀr undersökningen visar att samhÀllskunskapslÀrarna vÀljer att undervisa om samma kunskapsomrÄden som tidigare undersökningar visar. LÀrarnas motivering för deras val av kunskapsomrÄden Àr att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.

Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

För att visa pÄ nyttan av vad ett anvÀndartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som Àr den metod som vi anvÀnt oss av. De föregÄende stegen i metoden Àr förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett anvÀndartest för att fÄ fram vad anvÀndarna verkligen efterfrÄgade. Vi analyserade sedan resultatet av anvÀndartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi Àven hÀnsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga pÄ Hedlunds Hus AB efterfrÄgade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehÄll, som vi sedan utgick ifrÄn vid utveckling av webbplatsen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad sex lÀrare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhÀmtning. Vi har undersökt detta med hjÀlp av fyra frÄgestÀllningar: Vilka dramapedagogiska verktyg anvÀnder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte anvÀnder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lÀrarroll? Hur upplever informanterna att eleverna pÄverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ sex frÄgeformulÀr. Urvalsgruppen bestÄr av sex informanter som Àr lÀrare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lÀrarprogrammet eller som fristÄende kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till vÄra frÄgestÀllningar och respondenternas svar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ i LuleÄ kommun. En enkÀtundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgÄngspunkt ligger till grund för detta. EnkÀtundersökningen visade att attityden var neutral lutandes Ät det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmÀnt positiv instÀllning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde Ätminstone delvis spÄras till att vissa av respondenterna pÄ enkÀtundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av nÄgon anledning, mer positiva i intervjusituationen Àn nÀr de svarade pÄ enkÀten. Den positiva instÀllning som intervjuundersökningen resulterade i stÀmde vÀl överens med den tidigare forskning som gjorts pÄ lÀrare i Sverige.