Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna. Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner.

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Denna undersökning gäller sex- och åttaåringars föreställningar kring begreppet luft. Jag har undersökt några av de föreställningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur föreställningarna påverkas under experimentens gång. För att få fram föreställningarna har både intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen både under intervjuerna och experimenten tar luft som något givet och de är säkra på dess existens. När barnen själva associerar kring luft framkommer det att de tänker på sådant som moln, vinden när det blåser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften när vi andas.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

BakgrundPatientundervisning är en grundläggande del i omvårdnaden. Idag upplever många sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir åsidosatt. Sjuksköterskorsförhållningssätt i det pedagogiska mötet är av stor betydelse för patientens välbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvård.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvård.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att målet med undervisning kunde vara att få patienten att klara sin egenvård. Detvar viktigt att sjuksköterskan såg patienten som en helhet för att få en bra relation och därigenom ettbra samarbete.

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school. The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes? mind..

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav.

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Skollagen beskriver att undervisning är det arbete som förskolläraren genomför utifrån läroplanens mål. Studiens syfte är att undersöka och jämföra den planerade undervisningen i förskolan i två länder. Genom att jämföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa länders sätt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjälp av att kategorisera materialet utifrån de valda aspekterna; organsation, innehåll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola både hade likheter och skillnader.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd klass i årskurs åtta samt en elevstyrd klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda klasserna utifrån intresse och kunskap.Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda klassen. Däremot verkar den lärarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap..

Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet..