Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

För många människor innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkten anses gå att förändra genom att ändra på personens livsstil. Dock är det många personer som har svårt att ta tag i sådana förändringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vårdgivare och patient ligger till grund för att omvårdnads- och förändringsprocessen ska bli så fulländad som möjligt. Syftet med litteraturstudien är att beskriva de faktorer som inverkar på patienters livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vägledande roll har för dessa patienter. Detta är en klassisk litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Denna studie söker svar på vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fått undervisning om magnetism. Samt svar på hur man kan förbättra undervisningen för/med målet att utveckla elevernas begreppsliga förståelse av magnetiska fenomen. Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier från hela världen. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De två vanligaste är att magnetism beror på:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fältlinjernas egenskaper. Förslag på undervisning kring magnetism som visat förbättra elevers begreppsliga förståelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men också testa olika didaktiska arbetssätt för att se om det går att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens område..

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området.Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika.

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare går tillväga då de planerar sin undervisning och då de sätter betyg i årskurs nio i fysik, samt vilka förutsättningar detta ger för rättvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vår förstålese för och vår kunskap om hur man som lärare uppnår rättvis betygssättning. Vi är inte ute efter att generalisera eller göra några jämförelser mellan de utvalda lärarna, utan snarare att visa på likheter och skillnader i deras arbetssätt och tankegångar kring planering av undervisning och betygssättning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lärare, verksamma på högstadiet. Det är deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.