Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning pÄ StorÀngsskolan (högstadiet) i FinspÄng. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att StorÀngsskolan genomfört en förÀndring av pedagogiska skÀl. I stÀllet för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. MÄlet för denna förÀndring Àr bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lÀrarna uppfattar som bakgrunden till och mÄlet med den kursutformade undervisningen och om lÀrarnas uppfattning stÀmmer överens med mÄlen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center pÄ TeliaSonera. UtgÄngspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) pÄvisade i kandidatuppsatsen TystlÄtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrÄgor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer frÄn HR-center Finland och fyra frÄn HR-center Sverige.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva idrottsundervisningen pÄ en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lÀrarnas pedagogiska och didaktiska arbetssÀtt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska nÀromrÄdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssÀtt som Àr överförbara till svensk idrottsundervisning. FrÄgestÀllningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssÀtt som anvÀnds och hur medierande verktyg samt nÀromrÄdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen Àr en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer anvÀnts som verktyg för att samla in data.Resultatet pÄvisar att pedagogerna pÄ skolan oftast anvÀnder sig av en auktoritÀr ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om förÀldrar och förÀldraskap. VÄrt syfte med studien Àr att se hur företrÀdare för tvÄ instanser gör bedömningar av förÀldrar som anses brista i sin omsorgsförmÄga. De valda instanserna Àr en myndighetsinstans och en utförarinstans. VÄra frÄgor i studien Àr: hur beskriver de nÀmnda organisationerna ett gott förÀldraskap/ förÀldraförmÄga? Vilka faktorer vÀgs in i bedömningen av förÀldraförmÄgan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgÄr organisationerna ifrÄn? I vilken utstrÀckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det hÀr Àr en empirisk studie, dÀr vi har intervjuat företrÀdare för tvÄ instanser, totalt fyra grup-per.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..