Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Problem I vilken utstrÀckning motsvarar ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola de krav som arbetsgivarna i VÀsterÄs och Eskilstuna med omnejd stÀller pÄ nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlÀgga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer frÄn MÀlardalens högskola utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, Àr huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bÀttre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnÄ studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen dÀr representanter fÄtt svara pÄ frÄgor om brister och förtjÀnster hos ekonomer frÄn MÀlardalens högskola, samt vilka krav som stÀlls pÄ nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger pÄ sekundÀrdata frÄn vÀsentliga webbplatser och böcker om Àmnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie Àr huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola i hög utstrÀckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen stÀller pÄ sina nyanstÀllda. De utvecklingsomrÄden hos högskolan som framkommit Àr frÀmst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bÀttre genom exempelvis praktik eller fler gÀstförelÀsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har Àven visat sig att mÄnga företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra sprÄk, IT och teknikförstÄelse..

Personlig integritet och övervakning Àr nÄgot som starkt berör vÄra arbetsplatser idag. Vi pÄverkas av den stÀndiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vÄr personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats Àr att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post pÄ en kommunal arbetsplats. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska ansatsen och dÀr jag ser till mina fem respondenters tolkning och förstÄelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har anvÀnt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka yoga och dess förhÄllande till hÀlsa ur ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskrivs vÀgen mot tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- PÄ vilket sÀtt förhÄller sig yoga enligt YogaSutras till hÀlsa utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?MetodMetoden bestÄr av en textanalys ur en innehÄllsaspekt. Boken som anvÀnds heter YogaSutras Àr skriven pÄ sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt, som en del utav det övergripande begreppet hÀlsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hÀlsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra pÄ vÀgen mot det slutgiltiga tillstÄndet yoga.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..