This master's thesis is a study of how librarians are depicted in crime fiction. 12 American and English mysterynovels featuring librarians in a central role were studied and analysed using character theory. Recurring traitswere identified and organised into themes. A number of prominent traits and themes emerged that show librariansas orderly and organised bibliophiles, but with a taste for adventure and excitement. They are keen problem solverswho enjoy a challenge, at work, or in the form of crime detection.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det nÀr nÀrstÄende befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan pÄverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som anvÀndes var tillgÀngliga i fulltext, skrivna pÄ engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svÄrt att ta in och bearbeta den information som de fÄtt om patientens sjukdomstillstÄnd.

Giardia Àr en protozo, ett encelligt urdjur. Parasiten har en direkt livscykel med fekal-oral spridning. FÄ cystor krÀvs för att ge upphov till sjukdom och cystorna Àr mycket resistenta i miljön. Giardia delas in i 6 arter varav Giardia duodenalis (syn. G.

Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) Àr en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhöriga mycket sorg och smÀrta. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvÄrdnad som den sjuke i ALS och deras anhöriga behövde. Syftet var ocksÄ att beskriva vilken typ av information och stöd som behövdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie har sökt pÄ databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 2000-2007 och vara skrivna pÄ engelska.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Denna studie har gÀllt tvÄ tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talsprÄk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en mÀnniskas identitet, register och anpassningen den gör till vÀrlden runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig frÄn varandra pÄ alla tre plan. BÄda har ett ordförrÄd med hög stilnivÄ, Àven om Evas Àr mer akademiskt Àn Idas, vilket kan bero pÄ att Evas studier Àr huvudsakligen pÄ svenska medan Idas Àr pÄ engelska. Eva Àr mer sÀker i sina uttalanden Àven om hon ofta pÄpekar att det hon sÀger Àr hennes Äsikt.

Facebook is today a phenomenon that has connected the whole world. With millions of users this has become an attractive place for soccer clubs to connect with their fans. But in what ways are they using Facebook as a tool to connect with their fans?This essay aims to answer the question if it?s a difference in the way English and Swedish teams communicate with their fans on Facebook. The study was conducted with the use of telephone- and mail interviews.

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och trĂ€na ett skyttekompani i framtiden inom nĂ„gra omrĂ„den. Den skall med hjĂ€lp av nĂ„gra av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna ge svar pĂ„ hur vi organiserar, utbildar och trĂ€nar idag samt analysera om nĂ„gra förĂ€ndringar bör ske för att skapa ett bĂ€ttre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna; ledning, rörlighet och uthĂ„llighet. Uppsatsen har tagit sin utgĂ„ngspunkt i bland annat ArmĂ©ns utvecklingsplan och studien Verkan Mot MarkmĂ„l. Litteraturstudier har Ă€ven genomförts av andra studier och dokument. Även tvĂ„ stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagslĂ€get respektive framtiden för ett skyttekompani.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Öresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmÄl Àn svenska att de bemöts i skolan av lÀrare och kamrater? Tas elevers flersprÄkighet tillvara i skolan och i sÄdant fall pÄ vilket sÀtt? Vilken instÀllning har elever till modersmÄlsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmÄl Àn svenska, sin flersprÄkighet som en tillgÄng eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr fem och sex pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner. Genom att utveckla modersmÄlet förstÀrks Àven andrasprÄket, dÄ sprÄkutvecklingen gÄr hand i hand. Om man inte kÀnner kulturtillhörighet, det vill sÀga att man inte kÀnner till sitt ursprung och inte behÀrskar modersmÄl vÀl kan det pÄverka identitetsutvecklingen negativt.

HovkrÀfta (pododermatitis chronica verrucosa sive migrans) eller i den engelska litteraturen hoof canker definieras som ett kroniskt tillstÄnd med hyperproliferation av hornproducerande celler och dermatit som drabbar den kaudala delen av mittstrÄlfÄran och sidostrÄlfÄrorna initialt och som kan sprida sig till andra delar av hoven. Sjukdomen drabbar alla hÀstraser men prevalensen Àr högre hos tunga arbetshÀstar. Etiologin bakom sjukdomen Àr fortfarande okÀnd men pÄ senare Är har man sett ett samband med inkar hos hÀst som orsakas av bovint papillomvirus och hovkrÀfta. Om detta samband kan bekrÀftas med hjÀlp av fler undersökningar skulle effektivare behandling med antivirala och immunomodulerande medel kunna sÀttas in i ett tidigare skede. En rad olika behandlingsmetoder mot hovkrÀfta anvÀnds kliniskt idag men det finns ingen helt effektiv behandling och risken för Äterfall Àr sÄ stor som upp till 45 %.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.