En av de stora upptÀckterna i livet Àr att lÀra sig lÀsa, men det Àr en Ànnu större upptÀckt att förstÄ det lÀsta, det vill sÀga att lÀsa för att lÀra. DessvÀrre visar de senaste internationella lÀsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att lÀsförstÄelsen hos svenska elever har försÀmrats. DÀrför Àr syftet med vÄr studie att reda ut hur fyra lÀrare i Äk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers lÀsförstÄelse. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om elevers lÀrande i klassrummet. UtifrÄn syftet har forskningsfrÄgan "Hur ser elever pÄ sitt lÀrande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna frÄga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser pÄ sitt lÀrande i klassrummet som viktigt.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn pÄ sin kunskap och lÀrande i förhÄllande till deras lÀrares syn pÄ sina elevers kunskap och lÀrande i Idrott och hÀlsa A, detta med utgÄngspunkt frÄn mÄlen i kursplanen för Idrott och hÀlsa A med avgrÀnsning till momenten livrÀddande första hjÀlp och ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Resultatet visar att lÀrarna överlag har bra kontroll pÄ elevernas kunskaper och lÀrande i ergonomi. I momentet livrÀddande första hjÀlp hade dÀremot lÀrarna ingen uppfattning om sina elevers lÀrande i och med att ingen av lÀrarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi ocksÄ utlÀsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gÄs igenom under lektionstid.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling. FrÀmst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i Ärskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem dÄ medvetenheten tycks öka i takt med förÀldrarnas utbildningsnivÄ. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder pÄ att inte endast det nedÀrvda kapitalet Àr av betydelse.

BakgrundBakgrunden för arbetet Àr hÀmtat frÄn den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lÀrande genom det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Genrepedagogiken handlar ocksÄ om att lÀra sprÄk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det Àr cirkelmodellen som det hÀr arbetet kommer att handla om. Vi har ocksÄ valt att belysa cirkelmodellens arbetssÀtt utifrÄn Lgr11 och utveckling av elevers förmÄgor.SyfteSyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett antal lÀrare som undervisar i Ärskurs 2-6 resonerar kring att anvÀnda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet Àr kvalitativ intervju.

Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.

Detta konsumtionsarbete kartlÀgger delar av den forskning som gjorts om elevers lÀrande i matematikundervisning via problemlösning. BÄde svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt pÄ internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att fÄ fram ett sÄ aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte Àr att utreda hur elevers lÀrande pÄverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsÀttningar pÄverkas olika av ett sÄdant arbetssÀtt. Resultatet redogör dels för forskning som pÄvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan pÄverka lÀrandefaktorer positivt.

För att öka sin förstÄelse i ett Àmne mÄste man förstÄ de vÀsentliga delarna. NÀr ett nytt ÀmnesomrÄde ska lÀras in sÄ Àr det mycket nya ord och begrepp. MÄnga gÄnger sÄ behöver vi dessa begrepp för att sÄ smÄningom kunna förstÄ helheten. NO-Àmnen har en vÀldigt hög andel sÄdana begrepp och uttryck. TyvÀrr lÀrs begreppen mÄnga gÄnger in som glosor och dÄ tappas integrationen av orden.