Studiens syfte var att undersöka hur några lärare inom matematik och naturorienterande ämnen (NO) använder sig av IT i sin undervisning i år 7 - 9, deras motiv till användandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns något som de upplevde begränsade eller på annat sätt påverkade deras användning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lärare från två olika skolor. Hur ofta lärarna använde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende på ämne. Vanligast var användningen inom NO-ämnena. Lärarna använde IT för att introducera ett arbetsområde, att söka information på Internet, att illustrera något med hjälp av en film eller att själva filma ett händelseförlopp. De kunde också skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ?bra? lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera lärares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och målen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har också analyserat resultatet på ämnesprovet i syfte att utforska samband mellan lärares attityder till sin utbildning, undervisningens innehåll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda på vad fem lärare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet på nationella ämnesprovet i åk3.Hur ser lärare på sin egen utbildning i skrivregler?Vad berättar lärare om undervisningen i svenska i allmänhet och utifrån aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berättar lärare vars elever gjort proven angående elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har använt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklärare med olika yrkeserfarenhet i åk3 på fyra olika skolor har intervjuats.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel.

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It´s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum´s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading.

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Syfte Syftet med följande arbete är att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolår 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjälp av en intertextuell analysmetod. Därefter analyseras resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att närmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgå från bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla ämnen kan utgå från bilderböcker faller sig arbete med värdegrunden naturligt..

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola.