Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lärare använder i sin undervisning i syfte att påverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgångspunkten vilar i såväl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt två webbenkäter. Informanterna för intervjuerna är verksamma instrumentallärare i såväl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nå ett resultat.Resultatet visar på att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers övningsmotivation sträcker sig utanför undervisningsrummet, dessa är ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhället. För att som lärare kunna påverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstående faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir därmed att eleverna påverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket läraren bör ha med i beräkningen..

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssättet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades på enkäter till lärare och på observationer av lektioner på tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. Lärarnas handlingar under observationerna tolkades utifrån ett pragmatiskt perspektiv där handlingarnas förstods utifrån vilken ideologisk utgångspunkt läraren hade i sin undervisning, huruvida läraren hade fokus på lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus låg på mötet med eleverna och deras förståelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolåren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och litteraturpedagogik..

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.