Föreliggande undersökning innehÄller en intervjustudie med sex lÀrare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lÀrarna bestÄr av tvÄ kategorier lÀrare, dels Àr det lÀrare som anvÀnder Internet i sin SO-undervisning dels Àr detlÀrare som valt att inte anvÀnda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lÀrare vÀljer att anvÀnda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som Àr styrkorna respektive svagheterna med att anvÀnda Internet i SO-undervisningen. Den belyser Àven hur lÀrare anvÀnder Internet i SO-undervisningen.

Information och kommunikationsteknologin i vÄrt samhÀlle Àr i stÀndig utveckling och allt eftersom takten ökar, vÀxer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta stÀller krav pÄ dagens pedagoger. De blir tvungna att Àndra sitt förhÄllningssÀtt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien Àr att studera nÄgra lÀrares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att anvÀnda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor genom ett elektroniskt enkÀtutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv instÀllning till da-torn som ett mÄngfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i Àmnet och den knappa tillgÀngligheten av datorer i skolan..

Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utstrÀckning so-lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickades ut till so-lÀrare runt om i Sverige samt intervjuer med tvÄ so-lÀrare pÄ en skola i LuleÄ kommun. Vi har Àven studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fÄtt fram ett resultat som visar att so-lÀrare ser positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta anvÀnds inte skönlitteratur i nÄgon större utstrÀckning.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Den hÀr uppsatsen tar fasta pÄ begreppet hÄllbar utveckling och dess mÄngsidiga betydelse. HÄllbar utveckling Àr en del av innehÄllet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel. Syfte med studien Àr att analysera diskurser om hÄllbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel producerade för undervisning i Àmnet geografi, Ärskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det lÀroplansteoretiska forskningsfÀltet och forskning om utbildning för hÄllbar utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn tidigare forskning om miljöundervisning, lÀromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsÀttningar i forskningsdebatten om hÄllbar utveckling.Studien Àr en diskursanalys som tar sin utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet Àr fyra förlagsutgivna lÀroböcker i geografi för Ärskurs 7-9 samt fyra sponsrade lÀromedel som behandlar hÄllbar utveckling och Àr riktade mot geografiundervisningen i Ärskurs 7-9.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..