Varför vi valt att rikta in oss pÄ Grön IT Àr för att det Àr ett relativt okÀnt begrepp som berör ett vÀldigt aktuellt Àmne, klimatfrÄgan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet dÄ det var mÀrkbart hur stor Àmnets kunskapsskillnad var mellan de tvÄ myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien Àr baserat pÄ intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att fÄ insikt i hur lÄngt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jÀmföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi faststÀlla att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevÀrt i bÄde kunskap och arbete och att den myndighet som kommit lÀngre i sitt arbete mot en grönare IT sparar bÄde pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika lÄngt.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom SamhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill sÀga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten pÄ respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta stÀller jag det konkreta arbetet pÄ institutionsnivÄ och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet Àr att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i nÄgon mÄn, men i olika grad och pÄ olika sÀtt Àven om mÄnga likheter finns.

Att fÄ support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker pÄ olika sÀtt kan det vara svÄrt att förklara nÄgot. Genom att förklara nÄgot man ser framför sig, för nÄgon annan, som i sin tur ska tolka och förstÄ vad det Àr som sÀgs, kan ibland vara problematiskt för bÄda parter. Syftet med denna uppsats i informatik Àr att testa hur en experimentuppsÀttning kan se ut. Experimentet gÄr ut pÄ att undersöka hur kommunikation kan uppstÄ verbalt nÀr en person ska förklara ett skÀrminnehÄll.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Är lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.