Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehÄllsanalys kartlÀgga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktÀrsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgÄngspunkt frÄn topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1?100, 101?200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmÀssigt urval. Logotyperna för universiteten inhÀmtades frÀmst frÄn deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende pÄ fÀrg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehÄll och form. Resultatet visade pÄ tydliga gemensamma drag med i regel en till tvÄ dominerande karaktÀrsdrag per kategori.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Sötningsmedel kan definieras som en substans som smakar sött. Det finns mÄnga olika budskap i samhÀllet nÀr det gÀller sötningsmedel och ibland kan det dÀrför vara svÄrt för konsumenter att veta vad de ska inhandla. Som kostekonom ansvarar man ofta för inköp i stora sammanhang och pÄverkar pÄ sÄ vis mÄnga mÀnniskors kostvanor. Syftet med studien var dÀrför att fÄ veta om kostekonomstudenter vid Göteborgs universitet vÀljer produkter med sötningsmedel och vilken allmÀn uppfattning de har angÄende konsumtion av sötningsmedel. Jag ville ocksÄ veta varifrÄn de har fÄtt sin kunskap.En studie gjordes dÀr kostekonomklasserna vid Göteborgs universitet deltog i en enkÀtundersökning, sammanlagt deltog 30 studenter.

Detta examensarbete genomfördes vÄren 2013 pÄ Karlstads universitet dÀr TD Rail & Industry i VÀsterÄs stod som uppdragsgivare. Projektet innefattade att kartlÀgga nuvarande omlastningslösningar av enhetslaster mellan jÀrnvÀgstransporter och vÀgtransporter, och utarbeta en konceptuell omlastningslösning med fokus pÄ att öka jÀrnvÀgstransporternas flexibilitet gentemot vÀgtransporterna. DÀr vikten lades pÄ att utarbeta ett vÀlarbetat helhetskoncept.Projektet genomfördes med designprocessen som grund och innehöll bland annat momenten; förstudie, kravspecificering, idégenerering, konceptval m.m.Resultatet blev en vidareutveckling av det redan befintliga systemet CCT som bygger pÄ horisontell överföringsteknik och möjliggör dÀrför omlastning av enhetslaster direkt under kontaktledning. Skillnaden mellan RES och CCT Àr att man tagit bort ombyggnationen av tÄgvagn och lastbilschassi, som var en av CCTs stora svagheter, genom tvÄ hydrauliska ?teknikplattor?.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

Examensarbetets syfte Àr att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med tvÄ valida personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 mÀn. TKB-testet jÀmfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.KorrelationsberÀkningar gjordes mot de tvÄ personlighetstesten. Resultaten visar pÄ ett flertal relevanta samband med de tvÄ personlighetstesten. Ett inkongruent samband upptÀcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens pÄverkan.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Introduktion: Kolorektalcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen gÄr oftast ut pÄ att kirurgiskt avlÀgsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan Àven behandlas med cytostatika och strÄlbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hÀlsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrÄn Ferrans et al. (2005) modell.