Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jÀmförelse mellan torsdagar och helgdagar. PÄ torsdagar har Arena mest gÀster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gÀsterna pÄ helger. Studenterna spelar hÀr en viktig roll dÄ frÀmsta anledningen till Arenas popularitet pÄ torsdagar beror pÄ att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna vÀljer de andra nattklubbarna pÄ helgerna och det hÀr vill de Àndra pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar pÄ studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka Àndra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nÄs.Den teoretiska referensramen Àr indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat pÄ frÄgor vi funnit relevanta för syftet.

Den ha?r semantiska webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska webben pa?verkar so?kmotorer pa? webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Detta examensarbete har utförts pÄ och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. ProblemstÀllningen hÀrrör frÄn tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften bestÄr i att ta fram en optimeringsalgoritm som anvÀnder sig av ett nytt angreppssÀtt genom att försöka minska osÀkerheten pÄ indata..

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

This study investigates the succession process in family businesses and aims to enhance the understanding of the process as a whole, as well as how family businesses strategically plan for succession. The research is based on a case study of a family corporate group undergoing a transition from the fourth to the fifth generation. A qualitative research approach was employed, involving interviews with individuals from both the fourth and fifth generations, as well as external stakeholders who have influenced the process. The results show that the planning and implementation of succession are complex and that there is a certain lack of existing theory. Empirical evidence indicates that contracts and documentation are crucial for advancing the process. Inclusion of external parties is also important, not only for their expertise but also to provide an objective perspective.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Vi mÀnniskor gör dagligen mÄnga olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska dÀr vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrÄn kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkÀt som skickades ut till lÀrare pÄ Karlstads universitet vilka utvÀrderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och tvÄ t-tester. Slutsatserna Àr att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, anvÀndarvÀrde för studenter och anvÀndarvÀrde för lÀrare. De ÄterstÄende procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga vÀrderingar.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Motivation Àr en kraft som driver oss framÄt mot ett mÄl. För att komma fram till mÄlet, krÀvs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsÀttning i nÄgon form, kan ha svÄrighet att hitta den rÀtta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med tvÄ barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsÀttning.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jÀmförelse mellan torsdagar och helgdagar. PÄ torsdagar har Arena mest gÀster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gÀsterna pÄ helger. Studenterna spelar hÀr en viktig roll dÄ frÀmsta anledningen till Arenas popularitet pÄ torsdagar beror pÄ att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna vÀljer de andra nattklubbarna pÄ helgerna och det hÀr vill de Àndra pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar pÄ studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka Àndra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nÄs.Den teoretiska referensramen Àr indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat pÄ frÄgor vi funnit relevanta för syftet.

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.