Sök:

Sökresultat:

1267 Uppsatser om Undersökande journalistik - Sida 36 av 85

Spelartillg?nglighet - en gr?zon - Yrkesrollers perspektiv p? beslutsfattandet i ?terg?ngsprocessen vid skada inom elitfotboll

Syfte: Syftet ?r att unders?ka hur fotbollstr?nare, fystr?nare och fysioterapeuter talar och resonerar om spelares tillg?nglighet och ?terg?ng fr?n skada inom elitfotboll.Metod: En kvalitativ intervjustudie. 7 intervjuer gjordes p? deltagare med olika roller inom en elitfotbollsklubb. Datan samlades in via semistrukturerade intervjuer fr?n 3fotbollstr?nare, 2 fysioterapeuter och 2 fystr?nare och analyserades med en kvalitativ inneh?llsanalysResultat: Resultatet visar att ?terg?ngsbeslut utg?r en komplex f?rhandling d?r prestationskrav ofta prioriteras ?ver medicinsk beslutsr?tt.

HUR ?R DET ATT LEVA MED EN ANNAN M?NNISKAS ORGAN? En litteratur?versikt om livskvalitet hos patienter efter levertransplantation

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Sociala medier-journalistens nya kÀllor? : En kvantitativ undersökning av anvÀndandet av citat frÄn sociala medier i svensk press

Is social media becoming a new form of interview? This is a quantitative study about the use of quotations from social media in Swedish newspapers. We chose the online editions of two of Sweden?s biggest newspapers for this, namely aftonbladet.se and dn.se.Although we noticed a big difference between the more serious dn.se and the more scandal-oriented aftonbladet.se both newspaper still frequently used quotations from social media.The thing that we found most troublesome about this phenomenon was the fact that we found that journalists very rarely contacted the person whose quotations they used. That meant that the interviewee had a very slim chance of correcting any misunderstandings.It also opened up the opportunity for certain people to use the media to spread their own agendas without getting questioned.We used the social institutionalizing theory and the social responsibility theory to verify our findings.

Vad tror du Àr vÀrldens vanligaste djur?: Utveckling av ett populÀrvetenskapligt radioformat

Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga Àmnen för mÄlgruppen 18-35 Är och som testÀmne, djur. Rolig, lÀttillgÀnglig och lÀrorik radio. Studien föregicks av en förstudie dÀr jag gjorde kvalitativa intervjuer med tvÄ yrkesverksamma personer inom ÀmnesomrÄdet. UtifrÄn det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrÄn dessa tillvÀgagÄngssÀtt.

EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

?Det ?r ju inte som det var f?rr?. En fallstudie om hur ett f?retags organisationskultur p?verkas av f?r?ndringar

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Bland offer, hjÀltar och förövare : en studie av DN:s och Expressens rapportering av hiv och aids 1986, 2006 och 2009

Vi hade en tes nÀr vi började arbetet med den hÀr uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vÄr utgÄngspunkt nÀr vi utvecklade vÄrt syfte med uppsatsen. Syftet blev dÀrför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, nÀr det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. VÄrt material har bestÄtt av artiklar frÄn tvÄ av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen.

Sociala medier - En viktig nyhetskÀlla : En kvalitativ studie om svenska journalisters förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten

Den hÀr uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas kÀllkritik, anvÀndning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillÀmpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen Àr, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas TellegramsbyrÄ, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren anvÀndes sedan i analysen.

Featurejournalistikens roll : En studie av regionala svenska dagstidningar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhÄller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus pÄ fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi rÀknat antalet texter med featurekaraktÀr i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Kan en mediehÀndelse förÀndra vÀrldssynen? En kvalitativ fallstudie av synen pÄ rapporteringen kring orkanen Katrina och amerikanernas socioekonomiska status

Denna studie syftar till att utforska synen pÄ rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förÀndrat synen pÄ USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden Àr den uppmÀrksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden Àr kvalitativ intervju och mÄlet Àr att uppnÄ analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgÄngspunkter Àr Lippmanns texter om vÀrldssyn och agenda-setting, dÀr omrÄden som framing och third-person effect Àr framtrÀdande. Analysen visar att intervjupersonerna frÀmst Àr positiva till hur bevakningen fungerat.

Pockar pÄ din uppmÀrksamhet : En studie av recensionscitat pÄ pocketböckers omslag

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Vad sÀgs? - En strategisk kommunikationsplan för Swepart AB

Ämnet för detta examensarbete Ă€r kommunikation, och som uppdragsgivare stĂ„r Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svĂ„rt att nĂ„ ut till nyutexaminerade ingenjörer, och fĂ„ dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har sĂ„ledes varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gĂ„ tillvĂ€ga i det arbetet. MĂ„lgruppen Ă€r studenter vid Maskinteknik pĂ„ Lunds tekniska högskola, ett program som under vĂ„rterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, nĂ€rmare bestĂ€mt fem fokusgrupper, har jag undersökt frĂ„gestĂ€llningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser pĂ„ sin framtida karriĂ€r och vilka normer och vĂ€rderingar som rĂ„der inom deras akademiska fĂ€lt.

Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->