Titel Stimulerande läsning? - en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-känsla?, samtidigt som det ocksåförmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus påmusikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djuparejournalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt.

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SäweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Building on the concept of constructive iconoclasm as a creational force of iconicity, this thesis examines how the contemporary iconoclastic discourse is related to artistic process. Studies have shown that the performative act of destroying art that is an historical phenomenon is highly present within the contemporary art discourse today. Due to the many dimensions of contemporary art, the ways in which iconoclastic deeds appear may differ from the historical narrative. While iconoclasm and iconicity are being reciprocal processes that can only exist in relation to each other and their context, there are signs that the destructive act itself is being recontextualized by contemporary artists. Guided by the framework of Norman Fairclough?s critical discourse analysis, the thesis examines the processes of conceptual and constructive art destruction by analyzing the discourses of two case studies situated in the contemporary art market.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Within the journalistic profession lays a commonly accepted normative view stating that objectivity is an ideal to seek. The aim of this bachelor is to study Swedish sportswriters on local newspaper and their views of journalistic objectivity, and themselves in comparison to the traditional ideals. We want to study how local sportswriter work against their ideal and if factors like age and education affect their view of themselves and ther ideal.We have done eight semistructured deepinterviews that all build on theories and studies of the traditional ideal of journalists. The interviewed are all sportreporters, at four different newspapers. We have done active selection of participants based on age and education.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

I det här arbetet har linjär regression använts för att undersöka omolika sociala faktorer påverkar om elever får gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, arbetslöshet, disponibel inkomst, lärartäthet, andel lärare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, disponibel inkomst och lärartäthet. Enligtundersökningen påverkar utländsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. Utbildningsnivå och disponibel inkomst påverkarden positivt. Lärartätheten påverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lärare i svenska som andraspråk och modersmål inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och därför kan inget sägas säkert om dem utifrån den härundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras på individnivå.

Det finns en utpräglad rädsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna?Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvändning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer ihur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt.Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utrönakaraktärer.

The main question this bachelor thesis aims to answer is how the public service program Tg1?s news broadcasts may look. The following questions were used to discuss thetendencies of the result: How can the distribution of the news categories appear in Tg1?sbroadcasts? Can the main news be considered as impartial and objective in its linguisticand pictorial representation?To answer the aforementioned question I chose to do a combined study, using aquantitative content analysis and a qualitative content analysis.To lead my research, I focused on two requirements underlined by public servicebroadcasters, namely, objectivity and impartiality, and diversity. The outcome shows thatthe diversity in Tg1?s broadcast is disproportionate and that the pictorial representation isnot impartial and objective without the linguistic part.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vår uppmärksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrån ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förändrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt då vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehållsanalys av de två musikmagasinen Pop och Sonic där tidsspannet varit nio år. Analysen har visat på en skev genusrepresentation där kvinnan marginaliseras från en manligt könad musikbransch och förvägras den manliga friheten då hon förpassas till den privata sfären. Även om kvinnan på senare år tillmätts ett större utrymme i musikmagasinen så uppvägs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni där mannen blir till norm och kvinnan får nöja sig med en närvaro där hennes framgång är beroende av mannen.Kvinnobilder i förändr.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.