Sökresultat:
1219 Uppsatser om Undersökande journalistik - Sida 26 av 82
VarumÀrket i kommunen. Ett uttryck för differentiering eller identifikation?
Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..
Crude Oils. Vilka budskap kan finnas i Banksys m?lningar?
Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez.
De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer.
Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.
SolhÀlsa : sjuksko?terskans profylaktiska arbete mot solskador
SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.
SR Ekot vs NRK Dagsnytt: En jÀmförelse av multijournalistikens inverkan pÄ det journalistiska arbetet
Den journalistiska yrkesrollen har de senaste Ären utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer pÄ mediemarknaden slÄr sig in pÄ fler marknader och producerar material till mer Àn ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna pÄ marknaden behöver hantera mer Àn bara en plattform. Termen som skapats Àr multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven pÄ multikompetens och produktion mot flera olika medier pÄverkar det grundlÀggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ journalister pÄ SR Ekot och tvÄ journalister pÄ den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de tvÄ Ätskilda multikompetenskraven pÄverkar journalisternas arbete. I intervjuerna Àr de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven pÄverkar det grundlÀggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..
Var finns kvinnorna?
I den hÀr uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin pÄ Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades bÄde text och bild i en veckas upplagor av bÄdatidningarna under vÄren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av lÀsare eller företagsannonser ingÄr inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnÀmningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjÀrde namn som fanns att lÀsa var ett kvinnligt. I bildsÀttningen var könsfördelningen mer jÀmn,men Àven dÀr Àr mÀnnen överrepresenterade.
CHEFREDAKTĂREN HAR ORDETEn kvantitiv innehĂ„llsanalys av nio chefsredaktörsbloggar
Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet Àr att undersöka innehÄllet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlÀgg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehÄll och mÀngd inom ett ÀmnesomrÄde varierar beroende pÄ tidningarnas storlek. Det Àr ocksÄ vÀldigt fÄ chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehÄller Àmnen som strÀcker sig frÄn det privata till information och Äsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, pÄverka och skapa relation till sina lÀsare. Tidningar med stora upplagor Àgnar sig frÀmst Ät att informera medans tidningar med smÄ upplagor Àr mer relationsskapande och frisprÄkiga i sina bloggar.
En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium
Syfte:
Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning.
Teori:
Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet.
Metod:
Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.
Mediebevakning av Koreakonflikten: : en jÀmförande studie av pressbevakningen av Koreakonflikten, april 2013
Detta Àr en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien Àr att frÀmst undersöka hur respektive land har framstÀllts. Tyngdpunkten kommer att lÀggas vid sprÄkbruket i artiklarna men ocksÄ att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehÄll eller inte.Studien bygger pÄ en kvalitativ studie som har gjorts utifrÄn 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Underso?kningen bygger pa? teorier kring sprÄkbruk, objektivitet och nyhetsvÀrdering av bland annat Lars Nord och Jesper StrömbÀck.Studien visar att att Nordkorea framstÀlls som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framstÀlls som konfliktens offer. .
"HÄrda" mÀn och "mjuka" kvinnor : En kvantitativ innehÄllsanalys av Dagens Nyheters valbevakning 2010
Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta pÄ vilken könsmÀrkningsamt vilka förestÀllningar om politik som framkommit i bevakningen utifrÄn modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys dÀrsamtliga artiklar frÄn valrörelsen har undersökts utifrÄn förbestÀmda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom sÄvÀl könsmÀrkning som förestÀllningar Àrmanligt prÀglade.
Fjollor och flator: var Àr de i reklamen?
Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella fÄr allt större utrymme i dagens massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i sÄvÀl TV som tidningar och filmer och har blivit en sjÀlvklar om Àn omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgÄngspunkt syftar den hÀr uppsatsen till att genom en kvalitativ nÀranalys utröna huruvida homosexualitet Àven kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jÀmföra reklambilder ur tvÄ av Sveriges största mÄnadstidningar med heterosexuell mÄlgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vÄrt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sÀllan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell lÀsekrets.
Det massiva nyhetsflödet - för vem?
Att samhÀllets medborgare Àr vÀlunderrÀttade Àr en grundförutsÀttning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgÄ nÀstan var som helst och nÀr som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gÄtt frÄn att vara hushÄllsbundna till att konsumeras utanför hushÄllet i allt större utstrÀckning. Syftet med den studien Àr att ta reda pÄ vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sÀnd nyhetssÀndning och om det i huvudsak Àr nÄgon sÀrskild typ av nyhet som gemensamt fÄngar tittarna. Genom att anvÀnda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det Àr fÄ nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssÀndning Àr det Àr ytterst begrÀnsat antal detaljer och citat som kan kommas ihÄg..
Rapportering eller kopiering : En kvantitativ studie av inkomna pressmeddelanden till P4 Kalmar
The aim with this study is to investigate how Swedish public service local radio uses information subsides in the form of press releases. In terms of which entrants gain entrance to the news feed, in which forms and in which subjects. Also we wanted to study how the journalist uses the content in the press releases. To do this we cooperated with the public service radio channel Sveriges radio P4 Kalmar. For 28 days, four weeks, we collected all incoming press releases to the newsroom of P4 Kalmar.
En analys av PRÂŽs inblandning i journalistiken
Detta Àr en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PRŽs inflytande i journalistiken med hjÀlp av tvÄ olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr vi jÀmfört förekomsten av utvalda PR-begrepp frÄn tvÄ olika Är med tjugo och arton Ärs intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att fÄ fram om det skett en förÀndring i journalisters anvÀndande av begreppen. DÀrefter följer en kritisk diskursanalys dÀr vi analyserar tvÄ nyhetstexter för att med hjÀlp av van Dijks CDA-modell fÄ fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna fÄ fram om en PR-isering har skett i form av journalisters sprÄkbruk och med hjÀlp av lingvistiska verktyg fÄ fram dolda budskap.VÄra frÄgestÀllningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jÀmfört med för 20 Är sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa pÄ vilket sÀtt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke pÄ PRŽs förÀndrade roll idag, och pÄ vilket sÀtt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjÀlp av textanalys, urskilja och förstÄ PRŽs inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet Àr att fÄ fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.
F?r alla verkligen vara med och leka?
Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.
Pedagogers uppfattningar om digitala verktyg som st?d f?r barns l?rande i de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan
Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.