Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen.

Den här kvalitativa studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Positioneringsteorin används för att analysera den producerade empirin. Två pedagoger och fembarn i åldrarna två till tre år på en förskola i västra Sverige har deltagit i studien. Videofilmninghar använts som metod för att producera empirin. Syftet med studien är att studera pedagogernasförhållningssätt gentemot de yngsta barnen i åldrarna två till tre vid bildskapande. Syftet är ocksåatt studera de positioner som pedagoger och barn intar och tilldelas under aktivitetens gång.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse.

Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av särskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i två för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade också till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och måluppfyllelse samt vad detta kan få för specialpedagogiska implikationer.Frågeställningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av särskilt stöd framträder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebär dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av särskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien är en diskursanalys där teori och metod är sammanflätade. Det empiriska materialet bestod av två för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjälp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrån Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anställningsbar, framtida arbetskraft kan sägas vara den övergripande.