De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen.

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun.

Denna studie består av en fallstudie av äldreomsorgen i Uppsala kommun med syfte att utreda hur delaktigheten och medvetenheten i budgetprocessen påverkar organisationens effektivitet. I en kommun arbetar både förtroendevalda och tjänstemän så det finns flera intressenter gällande hur resurserna ska fördelas ut till det olika verksamheterna vid framläggningen av budgeten. Budgetuppföljningen sker på flera nivåer i organisationen kontinuerligt under året i samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän.    Metoden för att samla in data bygger på befintlig litteratur och semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på tre olika organisatoriska nivåer i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Den teoretiska referensram som studien utgått ifrån är intressentmodellen inom ramen för budgetens olika syften och med fokus på effektivitet.    Det är många som är delaktiga i den kontinuerliga budgetprocessen i Uppsala kommun. Det kan sägas att det både bland förtroendevalda och tjänstemän finns ett stort fokus på att öka medvetenheten om budgetprocessen för att kunna öka organisationernas effektivitet i att uppnå de mål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten. .

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.Min frågeställning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun.

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi..

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.