Sök:

Sökresultat:

5091 Uppsatser om Umeć kommun - Sida 15 av 340

Förintelsen i undervisningen - vad för slags undervisning fÄr eleverna i Ärskurs fem?

VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Kommunikationens pÄverkan pÄ kommunal revision och dess effektivitet - En fallstudie av Simrishamns kommun

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

Masterplan för Kalix kommun 2013-2025

Detta arbete skrevs pÄ Kalix kommun. Arbetet gick ut pÄ att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut pÄ att inventera och presentera befintliga och planerade markomrÄden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix nÀringsliv och utomstÄende aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvÀndig information vad gÀller etableringar, tillgÀnglig mark, nödvÀndig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha sÄ mycket fakta som möjligt i samma dokument underlÀttar bÄde för kommunen och för nÀringslivet.

Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer : En studie med inritning pÄ förskolans beslutsfattare inom Halmstads kommun och Laholms kommun

 SammanfattningTitel: Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: MÄlstyrning, förskolor, otydliga mÄl, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder anvÀnder kommunala organisationer dÀr det kan finnas konflikter mellan olika mÄl, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundlÀggande teorierna som presenteras med denna uppsats Àr mÄlformulering, mÄlkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mÄl som presenteras i denna uppsats Àr Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om mÄlkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

Den gyllene positionen En fallstudie av befattningar, förtroende och motiv till ekonomisk brottslighet inom Göteborgs kommun och Skandia AB

Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

Bibliotek i förÀndring : en fallstudie av folkbibliotek i Nacka kommun

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsÀttet pÄ bibliotekets samhÀllsuppdrag mellan biblioteken som pÄverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen stÀller. En förstudie gjordes i form av en observation pÄ respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att fÄ större inblick i Àmnet. Intervjuer med respondenter frÄn ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvÀrderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen frÄn dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade pÄ en skillnad i synsÀttet hos respektive bibliotek bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna.

Framtidens mÄngfald: Hur nÄr vi nya vÀgar till en berikande organisation

Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

"Man fÄr ju inte ha för stort hjÀrta" : Gode mÀns komplexa roll i mötet med de ensamkommande flyktingbarnen

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

Begreppen i huvudet ger orden i munnen

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

Kommunikation pÄ kommunal mellanchefsnivÄ : En studie i hur enhetschefer arbetar kommunikativt i Enköpings kommun

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkÀtundersökning fÄr enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjÀlp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsomrÄdet.EnkÀtundersökningen visar att enhetscheferna kÀnner osÀkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bÀttre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rÀtta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Samarbetet mellan polis och kommun gÀllande omhÀndertagande av djur

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Effektivitet i team: omsorgsgrupper jÀmförda med andra svenska arbetsgrupper frÄn en större population

The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..

Antimobbningsarbetet i grundskolan : En kvalitativ studie av hur pedagoger arbetar mot mobbning pÄ tre grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige.

Syftet med studien var att fÄ fram en kartlÀggning av de verktyg som anvÀnds iantimobbningsarbetet pÄ tre grundskolor frÄn samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjÀlp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger pÄ att det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstÄmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som anvÀnds i det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som pÄ ett tidigt stadium ger det bÀsta resultatet iarbetet..

Informationsflöde i organisationer : En fallstudie inom VÀxjö kommun

Syftet med uppsatsen Àr dels att undersöka vilka informationskanaler som anvÀnds inom förvaltningen Arbete och vÀlfÀrd i VÀxjö kommun, dels att analysera hur informationsflödet sÀkras och struktureras inom en organisation.För att besvara syftet har bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Jag har intervjuat fem avdelningschefer och gjort en enkÀt undersökning som de anstÀllda pÄ förvaltningen har besvarat.Undersökningen har visat att övervÀgande delen av respondenterna upplever att de fÄr för mycket information eftersom de oftast fÄr samma information via flera olika kanaler.Slutsatsen Àr att informationsflödet Àr sÄ stort att det pÄverkar de anstÀllda negativt och tar mycket av deras arbetstid för att sortera informationen..

Översiktlig kustzonsplanering : hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ i Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola Àr en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svÄrigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrÄn teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frÄgor i respektive översiktsplan med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? PÄ vilket sÀtt tillvaratas relevanta miljömÄl, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrÄgor hanteras pÄ översiktlig nivÄ inom kustzonsplanering? Fallstudien bestÄr av en analys av Blekinge LÀns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgÄr frÄn forskningsfrÄgorna. För att fÄ en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->