Sök:

Sökresultat:

5091 Uppsatser om Umeć Kommun - Sida 55 av 340

Konfliktlösningsregeln. Kommuner och landsting

Den 1 januari 2010 infördes den sÄ kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen nÀr saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln fÄr staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en sÀljverksamhet tillÀmpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller Àr Àgnat att snedvrida, förutsÀttningarna för en effektiv konkurrens pÄ marknaden. Ett sÄdant förbud fÄr Àven meddelas om förfarandet hÀmmar, eller Àr Àgnat att hÀmma, förekomsten av sÄdan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsÀttningar som ovan, Àven förbjudas att bedriva en viss sÀljverksamhet om sjÀlva verksamheten anses ha denna effekt.

HÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlÀgga invÄnarnas intresse för ett kommunalt hÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka kommun. UtgÄngspunkt finns i de nationella folkhÀlsomÄlen sÄvÀl som i Kungsbacka kommunfullmÀktiges prioriterade mÄl för demokrati och hÀlsa. En i huvudsak kvantitativ enkÀt utformades för att svara pÄ om invÄnarna Àr intresserade av kommunens kostarbete och i sÄ fall hur de vill ta del av ett sÄdant arbete. EnkÀten delades ut i pappersform pÄ valda platser samt publicerades som en webbenkÀt pÄ kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nÄ ut till invÄnare frÄn olika delar av kommunen och i olika Äldrar. Sammanlagt 167 personer svarade pÄ enkÀten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

SÀkerhetsskyddslagens tillÀmpning i Bodens kommun: en förstudie till sÀkerhetsanalysen.

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.

Samverkan för en likvĂ€rdig miljötillsyn : En intervjustudie i Östergötlands lĂ€n

Denna studie inriktar sig pĂ„ samverkan och tillsynsvĂ€gledning mellan lĂ€nsstyrelse och kommuner i Östergötlands lĂ€n samt dessa myndighetsnivĂ„ers samverkan med centrala myndigheter mot mĂ„let om en likvĂ€rdig miljötillsyn i lĂ€net. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka hur denna myndighetssamverkan pĂ„verkar implementering av miljölagstiftning i lĂ€net. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingĂ„ende Ă€r Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som Ă€r ett samverkansprojekt dĂ€r samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt lĂ€nsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, dĂ€r intervjuer har utförts med handlĂ€ggare samt miljöinspektörer vid lĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n samt Linköpings kommun och FinspĂ„ngs komm n. För att underbygga detta empiriska material har Ă€ven en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivĂ„er inom miljöomrĂ„det.

Bostadssociala kontrakt - En studie om samarbetet mellan fem fastighetsÀgare och Malmö stad.- Hellre en tom lÀgenhet Àn en full hyresgÀst?

Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under Är 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets LÀgenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstÄende hjÀlp. Det krÀvs att fler fastighetsföretag Àr med och samarbetar. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens LÀgenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen.

Samverkan mellan kommun och nÀringsliv i en medelstor stad : En fallstudie av satsningen "100 nya Karlstadjobb"

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.

Styrning och stressorer inom offentlig verksamhet : En undersökning av styrsystems pÄverkan pÄ krav, kontroll och stöd inom Uppsala kommun

AnstÀlldas sjukfrÄnvaro beror till större del pÄ stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar pÄ samband mellan stress och dÄlig hÀlsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och sÀrskilt hur ekonomiska styrmedel kan pÄverka stress. Denna studies syfte Àr att utforska hur styrmedel kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. De styrmedel som undersökts Àr cybernetiska och administrativa styrmedel och pÄ dessa har den sÄ kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen anvÀnts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun.

Pedagogisk mÄltid i förskolan : en arbetsuppgift eller en förmÄn för pedagogerna?

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

Fotbollsföreningarnas framtid: en studie om fotbollsföreningars situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden Àr kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien Àr formad runt begreppen utveckling, förutsÀttning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Kommuner i Norden - en komparativ studie

Den kommunala folkstyrelsen och sjÀlvstyrelsen har utsatts för stÀndiga förÀndringar under 1990-talet. Dessa förÀndringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och tvÄ utmaningar fokuserar uppsatsen pÄ, nÀrmare bestÀmt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras ocksÄ New Public Management. Resultaten visar att vÀrden frÄn de nya styrningsmodellerna krockar med vÀrden som Àr relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Diabetes typ 2 och smÀrta hos kvinnor och mÀn, 60 Är och Àldre i Karlskrona kommun

Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos personer med diabetes typ 2. SmÀrtan varierar i intensitet och Àr oftare nÀrvarande hos kvinnor Àn hos mÀn. NÀrvaro av smÀrta pÄverkar egenvÄrden vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sÀmre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smÀrta hos kvinnor och mÀn i Äldrarna 60 Är och Àldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med sÀrskilt fokus pÄ boende, den dagliga aktiviteten och hur den pÄverkas av smÀrta. Metod: En kvantitativ studie, grundad pÄ material frÄn SNAC-B.

EnergikartlÀggning av förskolor i Halmstad Kommun

Till Ă„r 2020 har EU satt upp mĂ„l om att sĂ€nka energianvĂ€ndningen med 20 %. År 2013 stĂ„r fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning och Ă€r pĂ„ sĂ„ vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvĂ€ndningen. Som ett led i detta arbete mĂ„ste energianvĂ€ndningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestĂ„nd, dĂ€r det Ă€ger och förvaltar mĂ„nga förskolor. De förskolor som utvĂ€rderas i rapporten Ă€r Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De hĂ€r förskolorna har enligt fastighetsĂ€garna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvĂ€ndning Ă€n vad som var projekterat.För att undersöka energianvĂ€ndningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts berĂ€kningar, besiktningar samt enkĂ€tundersökningar med personalen. EnergiberĂ€kningarna visar att bĂ„de Asken och Trollberget förbrukar mer energi Ă€n vad som Ă€r rekommenderat av BBR.

UtvÀrdering av ?Mat för smÄ magar? - en förÀldrautbildning om mat för smÄbarn

I Uddevalla kommun fÄr blivande förÀldrar en utbildning ?Mat för smÄ magar? som Àr en teoretisk och praktisk utbildning om hur man lagar egen barnmat. Kursen Àr ett stöd i den information som barnavÄrdscentralen tillhandahÄller. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera kursen ?Mat för smÄ magar? samt ta reda pÄ om kursen uppfyller de framgÄngsfaktorer/mÄl som ingÄr i kommunens hÀlsoplan.Den hÀr uppsatsen Àr en mÄlrelaterad utvÀrdering pÄ uppdrag av HushÄllningssÀllskapet och HÀlsopolitiska rÄdet i Uddevalla kommun.

Pedagogens förhÄllningssÀtt vid utevistelse i förskolan - En jÀmförelse mellan elva pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en skÄnsk kommun

Undersökningens syfte var att skapa förstÄelse och upptÀcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och instÀllning till utevistelse pÄ förskolans gÄrd skiljer sig Ät. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Studien innehÄller ocksÄ utdrag frÄn förskolans styrdokument och olika forskares Äsikter angÄende pedagogens förhÄllningssÀtt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas ocksÄ upp hur mÀnniskans förhÄllande till utevistelse har förÀndrats genom historien. VÄra frÄgor gÀllde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som pÄverkar den enskilde pedagogens förhÄllningssÀtt pÄ förskolans utegÄrd.

Utemiljön pÄ förskolorna i Eksjö kommun - En kartlÀggning av den fysiska miljöns utformning samt personalens erfarenheter av den fysiska miljön

FörskolegÄrdar med inslag av trÀd, buskar och kullar som Àr vÀl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC Àr ett verktyg utformat för att bedöma förskolegÄrden och dess potential för att fungera som en stödjande miljö pÄ detta sÀtt. Syftet med studien var att kartlÀgga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering pÄ förskolegÄrdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön pÄ förskolegÄrdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgÀnglighet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->