Lameness from the carpus is not unusual in the horse. Multiple soft tissue structures such as tendons, ligaments, the joint capsule and synovial structures can be the originating source. All these structures can be examined with ultrasound, although a description of a systematic examination method is lacking. That is ? which structures, what they look like in an ultrasound examination, how to look at them in the best way, and in what order.

Ej-tillgänglig fram till 5 augusti 2015 .

Målet med det här examensarbetet var att på datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra Ultraljudsavbildning på dessa, och därefter ur Ultraljudsbilden försöka skatta hur många spridarna var. Detta är en början på ett forskningsarbete som har som mål att kunna mäta porösitet med hjälp av Ultraljud. Tanken är att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjälp av minsta kvadratmetoden.

Förståelse för hur vätska penetrerar in i kartong är mycket viktig vid bestrykning och tryckning. Det finns flera olika tekniker att mäta vattenabsorptionen i kartong, men vilken information som varje instrument ger eller hur de olika resultaten korrelerar med varandra är inte helt utrett. Syftet med detta examensarbete har varit att besvara följande frågor: - Vilken information erhålls med de olika teknikerna? - Hur korrelerar de olika instrumenten med varandra? - Hur förändras de olika kartongerna med olika ytlim? - Hur påverkar omrullning kartongen? Ytråhetsmätningar visar att kartongen får lägre topografi efter omrullning. Omrullningen förändrar motsidan mera i ojämnheter som ligger tätt medan trycksidan förändras mera i ojämnheter med längre avstånd.

Ultrasound is a diagnostic aid often overlooked by the veterinary practicioner who works with farm-animals. However, it?s use increases, particulary for breeders where ultrasound has long been used to evaluate ovaries and to diagnose pregnancy or disturbances in reproduction. There is much knowledge in how to examine ovaries and uterus by transrectal ultrasound, but when it comes to doing ultrasound of other organs in the abdomen the knowledge is more limited. Cows are very large animals, so it is not possible to examine everything inside the abdomen with ultrasound, simply because the ultrasound beam has a limited penetration. There is also lots of gas inside the gastro-intestinal tract of a cow, mainly in the large intestine and the rumen, and that makes it impossible to examine the organs behind the gas since the ultrasound waves are reflected when reaching the soft tissue-gas interface.

Bakgrund: Den snabba tekniska utvecklingen har medfört förbättrade möjligheter till detaljerad och högkvalitativ fosterdiagnostik. Avvikelser i fostrets utveckling kan därför upptäckas på ett tidigt stadium i graviditeten. Att få ett besked om att fostret bär på en anomali är ofta entraumatisk upplevelse som försätter de blivande föräldrarna i svåra etiska dilemman. Fosterdiagnostik med MR är en relativt nyutvecklad modalitet som ger detaljerade och högkvalitativa bilder. Den forskning som genomförts hittills har främst handlat om magnetfältets inverkan på fostret medan det saknas kunskap om den gravida kvinnans upplevelse avundersökningen.

Finnålsaspirat (FNA) är en metod som används för att ta ut cellmaterial från vävnad. Med hjälp av Ultraljud kan man även ta FNA från vävnader inne i kroppen, till exempel från brösthålans och bukhålans organ. Syftet med den här studien var att göra en sammanställning över Ultraljudsguidade FNA som tagits från bukhålan på hund på Universitetsdjursjukhuset under en fyraårsperiod. Det som undersöktes var hur finnålsaspiraten fördelades på bukens organ, vilka cytologiska diagnoser som kunde ställas med hjälp av FNA, hur många FNA som var ej diagnostiska och orsaker till detta, uppföljande histopatologi och hur normal Ultraljudsundersökning motsvarades av cytologi och vice versa. Totalt undersöktes 199 FNA tagna mellan 1 januari 2007 och 31 december 2010. Flest FNA togs från lever, mjälte och prostata.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor får ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra Ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden på abdominella aortaaneurysm och utför därför inga sådana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom Ultraljud. Ungefär 1 000 personer avlider årligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns beräkningar som visar att cirka 30 000 av alla män och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 år har ett oupptäckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande teknisk träning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra Ultraljudsundersökning av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att få en bild av forskningsläget. Översikten bygger på 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra läkarstuderande och läkare utan tidigare erfarenhet av Ultraljud i olika länder på kort tid har kunnat utbildas till Ultraljudsoperatörer av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig Ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt Ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig Ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinUltraljud.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med Ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

The digital flexor tendon sheath (DFTS) is an important anatomical and functional structure in the horse. Disorders of the DFTS can result in devastating consequences for the horse. During the last decade, the possibilities to diagnose and treat disorders of the DFTS have been argumented. The main purpose of this paper is to describe the technique of tenoscopy and it's applications. The aim is also to review the anatomy of the fetlock canal, the differnet types of tenosynovitis, proximal annular ligament constriction and to describe the ultrasonographic examination of the DFTS..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med Ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med Ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Strukturell avbildning med Ultraljud kan användas för att upptäcka sjukdomar och störningar i kroppen. För att ställa tillförlitliga diagnoser räcker det inte alltid med en strukturell avbildning utan ibland krävs det även fysiologisk information. Vid användning av funktionell avbildning med Ultraljud kan den informationen mätas i kroppens olika fysiologiska system. Systemen består av funktionellt olika enheter och kallas för motoriska enheter i skelettmuskulatur. Vid sjukdomar som ateroskleros (åderförkalkning) kan dessa enheter vara så kallade kärlplack, som består av vävnad med varierande egenskaper och medicinsk relevans. Möjligheten att kunna analysera funktionella enheter i system som dessa kan bidra mycket till diagnostisering av sjukdomar och störningar. Den här studien presenterar en metod för att hitta naturliga kluster av funktionella enheter i skelettmuskulatur, från 3D-data inhämtat med Ultraljudssekvenser. I studien genererades syntetiska data från en modell som simulerar sekvenser av aktionspotentialer i kontraherande muskelvävnad.

This study was performed in order to investigate the difficulty in diagnosing retrobulbar disease with ultrasound. A retrospective study was accomplished to investigate the use of ultrasound in patients with suspected retrobulbar problems, and how often the examination is diagnostic. The computer based patient files, at the University of Agricultural Science in Uppsala, were searched for dogs with suspected retrobulbar disease. During 1999-01-01-2004-04-14, 14 patients fulfilling the search criteria were found. The patient records were studied, and the written reports from the ultrasound examinations were compared with the printed pictures from the examinations.