Duroc Rail AB i Luleå laserhybridsvetsar samman plåtar av höghållfast stål inom delområdet Duroc Welding. Då en ökning i efterfrågan förväntas vill man öka produktionen vid svetslinan till att producera 30 plåtar per skift, från dagslägets strax under 20 plåtar. Syftet med examensarbetet har varit dels att få en bättre förståelse för flödet, dels att utreda om något moment vid linan kommer att vara begränsande vid en volymökning. De åtgärder som krävs för att öka produktionen ska identifieras. Vid utförandet av arbetet har bland annat teorier inom statistik och Total Productive Maintenance (TPM) använts.

Duroc Rail AB i Luleå laserhybridsvetsar samman plåtar av höghållfast stål inom delområdet Duroc Welding. Då en ökning i efterfrågan förväntas vill man öka produktionen vid svetslinan till att producera 30 plåtar per skift, från dagslägets strax under 20 plåtar. Syftet med examensarbetet har varit dels att få en bättre förståelse för flödet, dels att utreda om något moment vid linan kommer att vara begränsande vid en volymökning. De åtgärder som krävs för att öka produktionen ska identifieras. Vid utförandet av arbetet har bland annat teorier inom statistik och Total Productive Maintenance (TPM) använts. Arbetet inleddes med att en tidsstudie genomfördes samtidigt som kännedom om linan gavs genom observationer av arbetet.

Ökad användning av byggtekniken massivträ kan ge ett positivt bidrag till hållbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivträ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trä. Tekniken ligger rätt i tiden och kommer att värderas allt högre då den tillvaratar materialets karaktäristiska egenskaper.Utvecklingen av massivträ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjämförelse mellan befintliga principer där studien förtydligar grundläggande skillnader för intresserade byggaktörer. Problemfrågan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trä till plattelement inom massivträ är mest fördelaktiga? Detta sett utifrån faktorerna produktionskostnad, hållfasthet och ekologiska övervägningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmän beskrivning av massivträ.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

LKAB deltar i ett forskningsprojekt som går under namnet ULCOS (Ultra Low CO2 Steelmaking), där det övergripande målet är att minska koldioxidutsläppen med 50% vid stålframställningen. Inom ULCOS innebär ett av delprojekten att chargera delvis reducerad pellets (LRI, Less Reduced Iron) i masugnen. LRI är en produkt som är delvis reducerad till en metalliseringsgrad på ca 65%. I denna studie används nio olika typer av pellets för LRI framställning. Dessa är KPBO, KPRS, MPBO, KPBA, HYL samt fyra nya pelletprodukter som framställs från filtrerad KPC slig i pot furnace anläggningen vid CK-laboratoriet i Malmberget.

Det finns flera fördelar med robotiserad bågsvetsning jämfört med manuell bågsvetsning. När det gäller produktivitet och repeterbarhet är robot överlägsen människa, vilket gör att produkterna håller jämnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillämpas. Att programmera en robot offline innebär att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgång till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion.

Ensilering innebär syrefri konservering av vallfoder med hjälp av mjölksyrebakterier där aktivitet av oönskade mikroorganismer såsom klostridier och enterobakter bör förhindras. Ett vallensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor. Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor. I försöket ingick tre förtorkningsmetoder och tre tillsatsmedelsbehandlingar, det vill säga totalt nio behandlingar. Förtorkningsmetoderna var bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng och tillsatsmedelsbehandlingarna var två kemiska preparat; Promyr NF (> 75 % myrsyra, < 25 % propionsyra och salter av organiska syror; Perstorp AB, Perstorp, Sverige) och Kofasil Ultra (natriumnitrit, natriumbensoat, hexametylentetramin och natriumpropionat; Addcon Nordic A/S) som jämfördes med ett kontrolled utan tillsats. Studien genomfördes under hösten 2007 på Nötcenter Viken med 48 kor.