Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas in the atmosphere. In Sweden 40 percent of the energy consumption is related to the buildings sector. Hospitals are complex buildings with different activities in the same building, which requires flexible technical systems for ventilation, heating and lightning. A quarter of the total energy consumption in Swedish hospitals is related to user activities in the hospitals. Therefore it is not only important to work with operational optimization but also to change user activities, to reduce energy consumption.The objective of this thesis was to examine the user-related energy efficiency work at two care units, at the central hospital in Sundsvall within Västernorrlands County.

Allt fler människor i samhället dör på sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan får ett större ansvarsområde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. När patienten kommer till insikt om att livet är på väg att ta slut aktiveras en av de mest grundläggande försvarsmekanismer som människan har, ångest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och ångest i döendeprocessen är det av betydelse att öka kunskapen inom omvårdnadsvetenskapen. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och ångest i döendeprocessen.

Sjukvården har stora krav på förbättrings- och effektiviseringsarbete. På många sjukhus ilandet implementeras lean som ett sätt att uppnå dessa mål. Här liksom i allt förändringsarbeteär det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet.Syfte:Att undersöka om vårdtiden förändrats för patienter som genomgått hjärtkirurgi(kranskärls- eller hjärtklaffskirurgi) samt om de upplever någon skillnad påutskrivningsinformation och uppföljning efter hemkomst, efter att lean införts.Metod:Deskriptiv tvärsnittsstudie. Undersökningsgruppen bestod av 60 patienter opereradeföre (n=30) och efter (n=30) att leanmodellen implementerats. Svarsfrekvensen var 95 %.Resultat:Ingen skillnad har påvisats i vårdtid före och efter leaninförandet.

De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp.

Utvecklingen inom ambulanssjukvården de senaste decennierna har varit omfattande och står idag för både avancerad sjukvård utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vårdkedjor startas vilket innebär att mer vård utförs på plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas på akutmottagningen. Denna utveckling ställer ökade krav på fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det är ofta snabba och svåra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svåra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förändringar i tid med och utan prehospital omvårdnad för patienter med bröstsmärtor i ett treårsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data från januari under 2009-2011 samlades in i form av ärenderapporter från SOS-alarm, som sedan jämfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013.Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand.

Bakgrund: Operationer kan pågå under många timmar där instrumenten inte är täckta med steril duk och är utsatta för partiklar som finns i luften på operationssalen. Dessa instrument byts inte ut eftersom det inte finns några riktlinjer eller rutiner på detta.Syfte: Undersöka antal CFU på instrumentborden från uppdukning till att operationsingreppet är avslutad. Samt undersöka sambandet mellan antal bakterier och antal personer, antal dörröppningar, personalens klädsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme.Metod: Kvantitativ observationsstudie med indirekt och direkt observation. Mätningarna har gjorts med tre stycken blodagarplattor av storlek 14 centimeter i diameter på ett sjukhus i Mellansverige. Observationer har även gjorts på antal personer, dörröppningar, personalens klädsel.Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig ökning av CFU desto längre tiden går.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad.Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig.