I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernäring och att vårdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har även visats att överviktiga själva upplever att de behandlas sämre än andra. Men trots hög förekomst av undernäring bland sjukhusvårdade patienter har få studier utforskat om patienter med risk för undernäring får olika vårdinsatser beroende på deras BMI. Således är syftet med denna uppsats att undersöka om vårdinsatser vid identifierad risk för undernäring i någon utsträckning är beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer från en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på genomgång av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernäring, inlagda på somatisk vårdavdelning på tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende på patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och sväljförmåga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begränsade urval finns inga sådana skillnader som uppfyller kraven på statistisk signifikans, men analysen påvisar några tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende på BMI.

Ambulanssjukvården i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt från patienttransport till prehospital, avancerad sjukvårdsverksamhet som en del i vårdkedjan. Prehospital vård har tidsmässigt blivit längre med ökande avstånd till sjukhus, vilket ställer högre krav på ambulanspersonalens tekniska-, omvårdnadsmässiga och medicinska kompetens utöver krav på trafiksäkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under långa ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvård intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod på två ambulansstationer knutna till vårdcentral i Norrbottens län. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

The progress of the health among the elderly has a major meaning for the needs of care, nursing and social services. The health of the elderly has improved but fall and fall accidents are a major problem. Acute diseases, activities and environment risks are often related to fall accidents. The aim of the study was to describe health care staffs? opinions about fall risk and fall prevention.

SyfteSyftet med uppsatsen är att visa på skillnader i vårdens syn på vad god vård för en kvinna med missfall är, och vad kvinnan själv upplever att hon behöver. Syftet är även att belysa vilka föreställningar som finns om missfall, från vårdens respektive kvinnans sida. Frågeställningar Vad finns det för föreställningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka föreställningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor från tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat Vårt resultat visar att barnmorskornas föreställningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet så också rutinerna som de har att förhålla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det känslomässigt svåra i det som kvinnorna går igenom.

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

Inom vården sker det varje år dödsfall till följd av medicinska misstag och felaktiga beslut. Blodanalyser och andra laboratorietester är en viktig och vanlig metod för att i ett tidigt stadium kunna diagnostisera patienter. För att minimera fel och säkra kvalitén på analyserna är det viktigt att provtagningen utförs korrekt. Vårdhandboken riktar sig till yrkesutövande vårdpersonal och anger tydliga riktlinjer och användbara verktyg för hur provtagningen bäst ska utföras. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor följer Vårdhandbokens riktlinjer för venös blodprovstagning.

Introduktion: En av domänerna som Kim skriver om är miljödomänen som hon delar i trekomponenter: den fysiska miljön, den sociala miljön och den symboliska miljön. Vid vistelsepå sjukhus blir det förändringar i patientens miljö. Den sociala miljön förändras t.ex. på detsättet att vårdpersonalen alltid finns rumt patienten. Alla faktorer i vårdmiljön påverkarpatienterna på något sätt.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Varje år drabbas ett tusental människor i Sverige av allvarlig brännskada, en skada som kommer att förändra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta människor som känner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brännskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte låta bli att lägga märke till det. Syftet med denna studie är att belysa hur människor som drabbats av allvarlig brännskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet är sammanställt genom analys av sex kvalitativa artiklar.