Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av ämnet blev synligt under våra fältstudier där det upplevdes både bra och mindre bra bemötande. Metoden som har använts var kvalitativ intervju med patienter på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelämnande.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Bakgrund: Smärtsam och långdragen latensfas är ett problem inomförlossningsvården idag då det ofta bidrar till komplikationer som till exempel förhöjd andel kejsarsnitt och postpartuminfektioner 2002). Taktil massage har visat sig kunna bidra till ökat välbefinnande och avslappning hos gravida kvinnor med hyperemisis). Studier som utvärderat effekter av taktil massage på latensfasen under förlossningen saknas. Syfte: Att jämföra effekterna av standardbehandling, musikterapi och taktil massage med enbart standardbehandling under latensfasen. Design: Randomiserad kontrolleradpilotstudie.

Bakgrund: Enligt flera artiklar och böcker påvisas det ständigt att många människor som vistas på sjukhus blir bortglömda, vare sig det är avsiktligt eller ej. Många av studierna hänvisar till att känslomässig oro hos patienter kan gå oupptäckt under lång tid och att inte ens välutbildade personal kan uppmärksamma det. Detta visar på hur svårt det är att avläsa den känslomässiga faktorn hos människor vid de olika mötena. Människor reagerar olika och dessa reaktioner kan ta sig skilda uttryck. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva/belysa hur personalen och patienten ser på vårdlidandet och de känslomässiga påfrestningar som kan uppstå vid mötet med den somatiska sjukvården.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Background: Sleep is the most important human recovery process and research supports assumptions that sleep is an important component in the healing process. Lack of sleep can be the onset of certain diseases such as diabetes, hypertension and cardiovascular disease. Sleep is an integral part of basic nursing. It is important for nurses in hospitals to form a correct understanding of the patients? sleep since they among other things are responsible for administering ad lib hypnotic medication.

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

?Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten.

Introduktion: När någon blir obotligt sjuk och närmar sig döden är det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens närstående påverkas också. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att kommunicera och stötta de närstående för att tillfredsställa behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomål som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med närstående inom palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad på vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund: Stroke är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom på grund av de stora konsekvenser den medför. Därav är anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd när någon i dess närhet fått en stroke. Metod: En intervjustudie baserad på tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.