Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Hjärtstopp drabbar årligen flera tusen människor på svenska sjukhus. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- och lungräddning på sjukhus. Denna litteraturstudie genomfördes med en litteratursökning av kvalitativa artiklar inom området och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Litteraturstudien begränsades med att specialistsjuksköterskor exkluderades. Analysen resulterade i fem kategorier; Att uppleva stöd och krav från kollegor, Att uppleva ett sjätte sinne för ens egna patienters tillstånd och deras önskan, Att sakna struktur och kunskap, Att känna sig otillräcklig och granskad vid familjens närvaro samt Erfarenhet av återupplivningar påverkar känslan.

Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrågan på vård men med begränsade möjligheter att utöka sjukvårdens resurser finns ett stort behov av förbättringskunskap inom vården. Det är allt vanligare att sjukvården hämtar inspiration till förbättringsarbete från industrin i syfte att öka effektiviteten och hålla en hög kvalitet.Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur intensivvårdsavdelningen (IVA) på Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbättringsarbete samt att baserat på analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte är att inom ramen för IVA:s förbättringsarbete undersöka det stöd från kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen på Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag på hur detta stöd kan utvecklas.Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som användes är semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjämförelse.Resultat: Det främsta förbättringsarbetet som genomfördes på IVA var genom förbättringsteam med ansvar över att utveckla vissa områden inom vården.

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen.

IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

Växthusgaser som kommer från människans verksamheter är ett miljöproblem som allt mer uppmärksammas. Genom att värmestrålning absorberas av en ökande mängd av koldioxid, lustgas, metan och andra växthusgaser ökar temperaturen sakta men säkert på jorden. Forskning och utvecklingsarbete pågår bland annat för att åtgärda anestesigasernas påverkan på miljön genom olika insatser som t.ex. återinsamling för rening och destruering. För att studera hantering och destrueringen av anestesigaser på sjukhus undersöktes skriftliga rutiner från landstinget och arbetsmiljöverket.

Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond.

Sömn är ett fysiologiskt tillstånd som är nödvändigt för vår överlevnad ochvårt välbefinnande. När en person är inneliggande på sjukhus finns en radfaktorer som gör att en god sömn inte är en självklarhet. Konsekvensen avsömnbrist kan bli nedsatt kapacitet psykiskt och fysiskt och därmedförsämrad förmåga att klara av belastningen som sjukdomen innebär.Syftet med det här arbetet är att belysa svårigheter med sömn på sjukhushuvudakligen utifrån patientens perspektiv. Metoden är enlitteraturöversikt, där litteraturen (n=12) söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Resultatet bekräftar att sömn är ett problem under sjukhusvistelse.De faktorer som främst påverkar sömnen negativt är omgivningsfaktorer,där störande ljud och störningar beroende på personalensomvårdnadsaktiviteter är de mest framträdande, samt personrelateradefaktorer som obehag relaterade till sjukdomen och oro.

Titel ?Intranätet SIW". En kvantitativ studie av vilken synmedarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet.Författare Boel RosbäckKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation(JMG), Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal: 41Antal ord: 9611Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv.Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 tilladministrativ personal.Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal.Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använderintranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen.Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

Sekretessbelagd.