Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades.

Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv.

The purpose of the present study was to investigate the cow-level association between acute hoof lesions and the somatic milk cell count in dairy cattle. Cows from three loose-housed Swedish dairy herds were enrolled in the study if they had an acute hoof lesion treated by a veterinarian or professional hoof trimmer during the preceding year, according to farmer records. Studied lesions were sole ulcer, dermatitis, interdigital necrobacillosis and hoof abscess, in each case causing lameness. For each hoof-diseased cow, 0 to 3 healthy cows were included, matched with respect to herd, breed, parity and lactation stage. Cell counts were obtained from monthly test recordings from one month before to three months after the hoof-lesion diagnosis, and log-transformed.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Venösa bensår är ett stort hälsoproblem och medför en stor kostnad för samhället. Trots att mycket forskning har gjorts inom området behandlingar av venösa bensår, appliceras inte detta tillräckligt i vården. Patienter som lever med venösa bensår upplever oftast en försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa effekterna av kompressionsbehandlingar och hudtransplantationer vid venösa bensår. Resultatet var en bearbetning av 18 vetenskapliga artiklar som sammanställdes utifrån olika problemområden. Resultatet visade att patientens följsamhet påverkar graden av sårläkning.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning.

Claw diseases are common diseases in modern dairy production. They are painful for the cow and costly for the producer. Differences in the prevalence of claw disease depending on housing system have previously been observed. This raises the question if there are genotype by environment (GxE) interactions for claw diseases in different housing systems. To investigate this claw trimming records for Swedish Red dairy cattle (SR) and Swedish Holstein cows (SH) were retrieved from the Swedish Dairy Association.

The Effects of dietary biotin supplementation on hoof health in Swedish dairy cows - a controlled cohort field study. The aim of the present degree project was to investigate the effects of biotin supplementation on hoof health in dairy cows. The experiment was performed as a controlled cohort study in three commercial farms in western Sweden from January 2002 to October 2002. The cows were all housed in cubicle systems with transponder concentrate feeding systems. Within each farm the cows were allocated to either biotin or control treatment. The biotin groups received 20 mg of biotin per cow and day, starting 14 days before expected calving.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

Antibiotika används inom både human- och veterinärmedicinen världen över för att bota och förebygga infektiösa sjukdomar. Idag finns ett tiotal olika antibiotikagrupper med olika verkningsmekanismer och antimikrobiella spektra. Sulfonamid och trimetoprim, ?-laktamantibiotika, tetracykliner, aminoglykosider, makrolider och fluorokinoloner är de vanligaste. Hos häst används antibiotika för att behandla olika bakteriella infektioner orsakade av patogener som Streptococcus spp., Stafylococcus spp., Rhodococcus equi, Klebsiella spp., Actinobacillus spp.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: En patient med ryggmärgsskada [RMS] har en livslång ökad risk för trycksår på grund av sitt rörelse- och känselbortfall. Av alla med RMS i världen får upp till 95% trycksår minst en gång under sin livstid. Det finns idag ingen bra riskbedömningsskala avseende trycksår hos RMS-patienter, då de enligt den vedertagna Modifierade Nortonskalan får en missvisande låg risk för trycksår. Med kunskap om riskfaktorer, information och utbildning går det till stor del att förebygga uppkomsten av trycksår.SYFTE: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av trycksår hos nyskadade/nyinsjuknade patienter med RMS samt att undersöka vilka faktorer som visar på risk för trycksår.METOD: Studiedesignen var en kvantitativ jämförande observationsstudie där data samlades in longitudinellt och prospektivt. Skillnader mellan nyskadade/nyinsjuknade RMS-patienter med och utan trycksår studerades.RESULTAT: Av de 61 patienter som deltog i studien hade 35 (57,4%) trycksår någon gång under vårdtiden.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.