Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former.I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel.

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

Ryska förhållanden påkallar ett allt större intresse och frågor om ryska förmågor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen våren 2014. Förståelse avseende utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstå Ryssland. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna kan förstås ur ett traditionellt respektive ett nytänkande ryskt militärteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur två teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytänkande teorin om kontaktlös krigföring.Studien påvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och äger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska väpnade styrkorna under 2010-13, främst avseende nya förmågor. Teorin om kontaktlös krigföring äger följaktligen viss relevans både som teori och som förklaringsalternativ.