I sin strävan att bli en lärande organisation har USiL stött på problem och motstånd. Tidigare misslyckade förändringsprojekt har bidragit till ett förändringsmotstånd bland de anställda. Motståndet stärks ytterligare av den kultur och struktur som finns på sjukhuset. Lean Healthcare innebär nya roller för de anställda. De grupper som kan anses vara förlorare med ett införande av Lean Healthcare är chefer och läkare eftersom de tappar makt och inflytande.

Syftet är att beskriva och jämföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de båda företagen kan lära av varandra. Vi har i vårt uppsatsarbete använt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer på olika nivåer i de båda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som möjliggör och hindrar innovation bland sköterskor inom Lean Healthcare på Ortopeden 12, USiL. Metod: Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie med iterativ ansats. Teoretiska perspektiv: Studien använder sig av vanligt förekommande teorier kopplade till innovation. Cultural Web används för att analysera avdelningens paradigm som jämförs med förutsättningarna för innovation. Teorier som tar upp olika aspekter som kan påverka innovation tas också upp.

Den övergripande avsikten med denna uppsats är att försöka ge en nyanserad bild av organisationsreceptet Lean Production. Vidare försöker jag utröna vilka potentiella vinster och risker som kan tänkas uppträda i samband med implementeringen av Lean Healthcare på Universitetssjukhuset i Lund. Utgångspunkten för denna analys är Region Skånes verksamhetsmål gällande personal, patienter och ekonomi. Analysen visar att det inte är helt okontroversiellt eller oproblematiskt att anpassa och införa produktionssystemet. Allvarligast verkar konsekvenserna kunna bli för tillgodoseendet av personalmålen, medan det ser mindre problematiskt ut gällande de ekonomiska målen och patientmålen.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex.

Scientific research shows that humans regain their strength when they are spending time in nature. Ulrich, Kaplan & Kaplan, among others, has shown in their research that nature can reduce stress and decrease the after effects of stress. Lund University Hospital, USiL, is a big working place and has a large number of patients. To be a patient often means that you lose control of your daily life which could cause stress. For the personnel high workload can be a stress factor.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Svensk hälso- och sjukvård innehåller i dagsläget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsäkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt ämne på både lokal, regional och nationell nivå är därför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvärdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ramverket har vi själva utformat och för att exemplifiera dess användningsområden, har vi applicerat det på ett avgränsat problemområde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Föreliggande arbete avsåg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjärtat så kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade på EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för två av de fyra innebar omplacering och för de två andra utprovning under ca 4 mån av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att här sannolikt förelåg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens låga numerär motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat på användbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingå i metoden. Tillgängliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning på rygg, arm axel och nacke av en sådan storlek och karaktär att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador på kort eller lång sikt.

Sammanfattning Titel: Friska belöningssystem? ? Om belöningar inom sjukvården Seminariedatum: 2005-06-01 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 p Författare: Camilla Fredlund Richard Hernemyr Emma Jesperson Handledare: Per-Magnus Andersson Jan-Olof Müller Nyckelord: Belöningssystem, psykologiska och sociala belöningar, motivation,privat sjukvård och offentlig sjukvård. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur belöningssystemär utformade inom den svenska sjukvården. För att göra detkommer vi att sträva efter att belysa och analysera de eventuellaskillnader som finns mellan belöningssystem i några offentliga ochprivata vårdorganisationer. Metod: I vår uppsats har vi haft ett deduktivt angreppssätt.